Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När jag sökte plats i bondeståndets kansli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
J. A. Zetterberg, den godmodige, kvicke och glade
»Lidingökungen», hvars sällskap alltid söktes
såväl af ståndsbröderne som af kanslitjänstemännen.
Kunde man så få tag i Petter Jönsson i Träslända,
var man riktigt belåten. Den sistnämnde var en
ful och oansenlig smålandsbonde, men kvick och
knipslug, en som aldrig var svarslös och ej heller
underlät att med kvickhetens vapen gå anfallsvis
till väga. När Petter Jönsson, vare sig i ståndet
eller på klubben, upphof sin smålandsröst och
förklarade, att han sulle vilja säga något, var väntan
på något roligt i högsta spänning.
Kanslistkandidaten kunde dock aldrig lita på
Träsländagubben, hvarför han hellre höll sig till
E. M. Falk på Hemmingsslätten i Skaraborgs län
eller A. W. Svartling från Östergötland eller f. d.
talmannen Nils Pehrsson i Ringstorp eller f. d. vice
talmannen Nils Pehrsson i Boda, två gamla
hedersmän. De unge kanslisterne sökte också gärna Nils
Larsson i Tullus, då en af ståndets yngste
medlemmar, en stillsam och klok man, men med mycket
ungdomligt gry och en »framtidsman», hette det.
Såsom framtidsman ansågs också skåningen Ola
Månsson i Gårdslösa, men han reste snart till en
annan framtid i Amerika.
Två äldre män inträda. Den ene bär på en
något ovig kropp, har ett rödbrusigt och föga
tilltalande ansikte, men ett par vänliga ögon. Det är
riksdagsmannen och bankofullmäktigen Bengt
Gudmundsson från Halland. Den andre är en fin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
