Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstnärshat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af smaklösa grannlåter, förtorkade blommor under
glaskupor, och ett par förvittrade lagerkransar på
ena väggen, en på hvar sida om ett porträtt i hel
figur, tecknadt i blyerts och med svag färgläggning
här och där. Bilden var klädd ungefär på samma
sätt som värdinnan på stället visat sig, då hon från
lusthuset flög upp på planket. Mästarens namn
stod under porträttet. Det var Wilhelm Wohlfart.
Jag erfor idel förvåning öfver hvad jag såg.
Hvad skulle nu komma?
»Se här mitt kort», sade fruntimret i
diakonissdräkten, ständigt leende, och lemnade mig ett litet
stycke, något gulnadt, tjockt velin, på hvilket med
sirliga bokstäfver och många slingringar stod
Euphrosyne Craanthz.
»Det är mitt namn», forfor hon. »Om notarien
inte vore så ung, skulle han nog känna till det.
Det namnet lät tala om sig på samma tid som man
talade om fru Friebel och mamsell Fägerstedt. Å
ja, notarien har kanske nog hört det... Men får
jag be om kortet igen.»
Hon tog tillbaka kortet och stack det i
spegelramen öfver konsolbordet med hvita marmorskifvan.
»Notarien skall vara snäll och hjälpa mig med
en process», sade hon leende.
Jag förklarade, att jag icke vore en sådan
notarie, icke alls jurist, bara extra i
räkenskapsverken. Men mamsell Craanthz log åt mina
ursäkter, och när hon talade om all den orättvisa, som
begåtts mot henne, riktigt upprörande orättvisa, log
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
