Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1817
Anna Maria Lenngren död.
Källan.
Genom dalens stilla famn
Denna källa tyst sig bryter;
Bortskymd hennes bölja flyter,
Obemärkt och utan namn.
Men dä vid dess lugna flod
Vandrarn trött af möda dignar;
Glad han hennes skatt välsignar
För sitt vederqveckta mod.
Måtte Himlen höra mig!
Må dess fadersgodhet gifva,
Att mitt lif en bild må blifva;
Lugna källa, utaf dig!
Vare ärelystnans lott,
Att i höga loftal blänka —
Min, att Likar bistånd skänka,
Lefva glömd och göra godt.
’■’c^r-vSr
Farbror Staffan.
Kort var Farbror Staffans skägg,
Svar och rockskört lika korta!
»Hvad befalls till afton?» Ägg.
»Hvad har herrn på näsan?» Vårta.
»Hvar var herrn på bröllop?» Borta.
»Hur mår unga paret?» Sundt.
»Hvad är mannens handtverk ?» Lästen.
»Hur var brudens tillstånd?» Rundt.
»Hur var bröllopsvinet?» Strunt.
»Hvem drack längst och snålast?»
Presten.
+
<£ommerce4Råbet <£.
Scmtgrené Sära fmdtrtt,
2(mta SRaria 9Jtalmftcbi,
afleb ben 8 ØJtatré, i fitt
63:bje år: inorbcr tjärmcb
2öåmter od) 2tnf>öriga
tillfämirtflifluct.
Anna Maria Lenngren
föddes i Upsala den 18 Juni 1754.
Föräldrarne voro Professoren i Latin
vid Upsala Universitet Magnus
Malmstedt och dennes Maka Märtha
Florin. Hon åtnjöt god uppfostran,
läste latin och franska; det sägs
hon lär ha biträdt sin fader vid
korrigeringen af Studenternas krior.
Signaturen A. M. M. (Anna Maria
Malmstedt) syntes ofta under
tillfällighetsdikter och andra qväden
på 1770-talet i
Götheborgs-Tidning-en »Hvad Nytt» och i
Stockholmsposten. År 1780 gifte hon sig med
Commerce-Rådet Carl Petter
Lenngren, som tillsammans med J. H.
Kellgren börj ade utgifva
Stockholms-Posten, och var dess redakteur till
Om fru Lenngrens sjukdom.
Efter min flyttning till Sverige
hade jag den glädjen att i Kumla
Prestgård få såsom vittnen till den
lycka, jag genom denna flyttning
vunnit, mottaga henne och hennes
aktningsvärde man, som varit
Kellgrens förtrogne vän och efter hans
död utgaf Stockholms-Posten.
Redan då märkte jag, att hon i vissa
stunder, då hon trodde sig
obemärkt, tog sig om bröstet med
uttryck af lidande, som jag ej kunde
förklara, då jag ansåg henne i alla
afseenden lycklig. Orsaken dertill
fick jag veta först när jag 1816 hvar
i Stockholm och vid en måltid hos
Lenngrens märkte en ovanlig
dysterhet såväl hos gästerna som hos
Värden och Värdinnan. Ibland de
förra voro flera läkare. En af dem,
som var min granne vid bordet,
viskade mig i örat, att fru Lenngren
skulle samma dag undergå en
operation för kräftan i bröstet. Ytterst
förskräckt såg jag på henne med
ängslan, som denna underrättelse
naturligtvis borde väcka hos mig.
Utan tvifvel blef hon varse min oro,
ty hon mötte mina ögon med en
blick af sorglig undergifvenhet. Om
jag ej bedrar mig, uttryckte den
tillika, att hon rördes af det
deltagande, som min uppsyn röjde. Detta
kunde jag äfven efter måltiden ej
med ord uttrycka utan tog ett stumt
farväl. Det var sista gången jag
såg henne. Hon lefvde väl ett år
efter operationen, men ville ej i
det plågsamma tillstånd, hvari hon
befann sig, ses af någon annan än sin
man och ett fruntimmer, som hon
kallade sin engel för den ömma vård
hon bar om henne natt och dag.
Franz Michael Franzén.
1813. Deras hem blef en följd af år
samlingsplats för tidens
utmärkt-heter i Litteratur, Konst och
Wet-tenskap. Åren 1775—1800
publicerade fru L. i Stockholms-Posten sina
måhända förnämsta dikter bland
vilka märkas:
Källan, Min salig man,
Portralterne, Pojkarne, Grefvinnans besök
m. f 1. Fru Lenngren har äfven gj ort ett
flertal Dramatiska öfversättningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
