Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1827
I Dödens Rike.
Nils F. Biberg död.
©tljiaeS & ^olitiaeS
^BrofeSfom rotb Upfala
Bgl. Slcabemi, Siibba>
ren af Sgl. Siorbftjeme
Drben, Sebamoten af
Ägt. 2BitterIjet§* §iftorie
oef) SIntiqroiteiS 2lca=
bentien ^bUofopIjiae &
3uri§ Utr. Xoctorn 91il§
grebric Siberg, böb i
Nils Fredric Biberg. UpSala ben 25 SKar§.
Biberg var född i Hernösand d. 20
Jan. 1776, och blef student i Upsala
1793. 1810 utnämndes han till Professor
i Praktisk Philosophie.
Biberg egde en mångsidig bildning,
och någon har sagt, att »han ensam
utgjorde en hel Facultet af kunskaper».
Vid H. K. H. Kronprins Oscars vistande
i Upsala- befalldes Biberg och andra
Professorer att hålla enskildta
föreläsningar för den unge Fursten. Då någon
föreställde Biberg att det skulle vara
angenämare för den höge lärjungen att
få en sammanträngd öfversigt af de
ämnen Biberg undervisade uti svarade
denne: att han icke kände någon
kungsväg i Philosophien.
Vid invigningen af Stockholms Stads nya begrafningsplats i Solnaskogen.
Lorenzo Hammarsköld död.
Stockholms Stad får ny Begrafningsplats.
Lorenzo
Hammarsköld.
Sitt fionungeng Tro=
man, Äortgl. SSibliottje*
fariert Sorenjo Sgatiu
marjfölb ftilta afleb i
©iocf fjolm b. 15 Dft.
i en älber af 42 dr, 6
mdnaber cd) 8 bagar,
marber enbaft pd betta
fött ©lågt odj Söänner
tillfännagiftoet.
Hammarsköld var född d. 7 April
1785 i Kalmar län. 1801 blef han student
i Upsala och 1812. Philosophie mag. Tidigt
ägnade han sig åt författarbanan. Som
flitig medarbetare i tidskrifterna Polyfem,
Phosphoros, Sv. Litteratur Tidning och
Poetisk Kalender, var han en af de
verksammaste i den s. k. Nya skolan,
som sökte anknytning till nya Tyska
litteraturen. H-s kritiska och polemiska
läggning skaffade honom många ovänner;
bland dem Esaias Tegnér, som i sin
parodiska dikt »Hammarspik» hämnades
på H. för dennes kritik öfver
Tegnér-dikten »Nore».
Bland H-s verk märkas: Svenska
Folksagor (1819), Historiska anteckningar
rörande fortgången och utvecklingen af
det philosophiska studium i Sverige (1821).
Stämningsfull invigning
på aftonen en sommardag.
Enligt hvad förut var bekant skedde
den 9 Juni den högtidlige invigningen af
Stockholms stads, länge påtänkta och
påarbetade begrafningsplats, belägen
emellan Norr Tull och Hagalund, på
Solna skogen, i en halfeirkel, hvars bas
utgöres af landsvägen och Hagaparken.
På midten af cirkelbågen, närmast Solna
Kyrka, voro uppresta läktare. På den
medlersta och högsta var ställdt ett stort
försilfradt kors på ett svart altare,
öfver hvilket allt var spänd en rikt
draperad blå baldakin med gyllene
glander. På sidorna funnos mindre,
betäckta läktare för Stadens auetoriteter
och för förnämare gästar. Hr. Biskopen
Doet. J. O. Wallin förättade sjelfva
invigningen, medelst ett af de herrligaste
tal, som det någonsin fallit på
Stock-holmsboarnes lott att höra. Aftonens och
den omgifvande naturens skönhet, den
lyssnande ofantliga folkmassans stillhet
och förtjusning — allt förenade sig att
gifva åt hela uppträdet den största
högtidlighet.
Ur Biskop J. 0. Wallins
invigningstal den 9 Juni:
Högtidlig är stunden. Samlen edra
tankar att fira den, I män och qvinnor!
Föräldrar och barn! — Från den gamla
fädernestaden äro utgångne edra vise
och edra äldste, edra domare och edra
herdar; de äro komne att lägga grunden
till en ny stad, hvars murar skola stå
trygga, hvars hyddor ej skola behöfva
att försäkras mot eld och våda, på hvars
gator intet rop skall väcka de sofvande
och mellan hvars grannar ingen tvist
skall uppstå. På dess lugna område
skola boningar tätt vid hvarandra
byggas, — trånga boningar; dock fån I
alle rum! Låga boningar: dock skolen I
der, både höge och låge, väl trifvas
tillsammans! Snar byggda boningar: dock
varaktiga som jorden, starka mot tidens
åverkan, tj enliga att bebos i både
somrar och vintrar. Korset, som trycker och
pröfvar, skall icke följa eder dit ner; det
skall ställas vid ingången, såsom den
lames krycka, hvilken gjort sin tjenst
och ej längre behöfves.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
