Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1834
Råd till husmödrar.
En morgon på Torget. Teckning: A. Kullberg.
UR HUSHÅLLS-BIBLIOTHEK
FÖR FRUNTIMMER.
Hur Chicorirötter beredas till
Kaffe.
Man sköljer rötterna, skär dem i
tärningar, torkar dem i luften på ett bord,
men ej i solen, hvarefter de brännas i
panna liksom annat kaffe, dock endast
så att de blifva gulbruna, ty om de
brännas för mycket, att de antingen bli
mörkbruna eller svarta, förlora de all
kraft. Tillika bör man mala dem
medan de äro varma, ty annars låta de
ej mala sig. När man vill bruka dem,
så tar man till 3 qvintin Kaffe, 1
qvin-tin Chicori, och kaffet blir då lika
starkt som om man tagit halfannat lod
rent Kaffe.
Att upptäcka Hönsens hemliga
Reden.
Man gnider den Höna, som stjäl sig
att lägga sina Ägg i hemliga Reden i
svansen med salt, när man känner att
hon har ägg. Så straxt det är gjordt
löper hon i största hast till sitt rede för
att värpa, och då kan man följa efter.
Att hafva Lysning om natten för
ganska billigt pris.
Man tar vilda Kastanjer, afdrar
skalen, genomborrar dem på åtskilliga
ställen och lägger dem i bomolja i 24
timmar. Då de sedan upptagas ur oljan,
sticker man igenom hålen små fina
vekar. När man vill nyttja dem till
nattljus, låter man dem simma i ett
dricksglas med vatten. När veken
tändes om aftonen kan man vara säker
att detta ljus skall brinna ända till
morgonen.
Att tvätta Silkesstrumpor.
Dagen förut läggas de i blöt,
hvarefter de tvättas ganska rena med kokt
venedisk eller annan god hvit tvål.
Sedan de blifvit väl sköljda, inhängas de
i svafvelkistan att svaflas i några
timmar. Derefter kokar man Loppfrö med
Berlinerblått, som silas igenom ett
kläde, och deri dragas strumporna
sedan. Derpå upphängas de, och då de
äro inemot torra, manglas de väl glatta.
Man kan äfven sätta dem på formar
och stryka dem med ett strykjem, när
de äro halftorra. Om strumporna ännu
äro nya, så kan man också glätta dem
med en glättsten, som är öfverdragen
med fin flanell, hvarigenom de erhålla
samma utseende som alldeles nya
strumpor.
Nytt sätt att upptäcka
vattenådror och källsprång.
Uti ett nytt väl glaseradt stenkärl
blandas Svafvel, Spanskgröna och hvit
Virak (Gummi olibanum) väl
pulvriserade, af hvardera 5 lod, och kärlet
betäckes med 5 lod fårull. Alltsammans
väges noga, nedgräfves vid torrt väder
djupt i jorden, och öfverhöljes med
jord. Efter 24 timmar upptages kärlet
och väges å nyo. Är dess vigt
förminskad, så finnes alldeles icke något
vatten; men är den ökad, så finner man,
vid 2 lods tillökning, vatten på 75 fots
djup,, vid 4 lods på 50 fot, vid 6 lods
på 37 och en half fot, vid 8 lods på
25 fot, och vid 10 lods på 10 och en
half fot.
En god Handtvål.
Man tager ett halft skålpund ordinär
hvit Tvål, skafver den fin och låter den
två dagar blöta i friskt vatten, under
hvilken tid vattnet flera gånger
ombytes. Sedan stöter man 4 lod Mandlar
rätt fina i ett halft stop mjölk och slår
det tillika med en jungfru
Rosenvatten och 1 lod vinsten i tvålen, i en ny
potta, sätter det på koleld och omrör
beständigt intill dess att tvålen
begynner stiga i vädret. Derefter hälles det
i små fyrkantiga lådor, och när det
kallnat, skäres det i stycken.
Att tillreda Champagne-Yin af
Björklake.
Om våren bårar man hål i björken
och samlar den utflytande Saften i
buteljer. Man tager 48 skålpund af
denna Saft, och 8 skålpund Socker,
hvil-ka ingredientier slås i en kittel och
inkokas, till tre fjerdedelar. Under
kokningen skummas flitigt, hvarefter
Saften silas igenom ett kläde på den
tunna uti hvilken den skall förvaras.
När Saften svalnat i kärlet, tager man
3 eller 4 skedblad färsk varm Jäst och
12 qvarter gammalt Franskt Vin och
häller det deri. Men tunnan får icke
vara full. Derefter skär man 9 Citroner
i tunna skifvor och inlägger dem.
Sedan jäsningen är förbi, tillsprundas
tunnan väl, hvilken bör få ligga stilla
och orörd en månad i källarn. Derpå
fyller man Saften på buteljer, hvilka
korkas och hartzas på vanligt vis; men
buteljerna få icke vara alldeles fulla,
emedan de eljest gå sönder.
Denna drick liknar Champagnevin i
smak och har af kännare vunnit
företräde framför Champagne. Hvad som i
synnerhet bör iakttagas, är att denne
drick icke må tappas af tunnan, förrän
allt det tjocka satt sig till botten.
Ett lätt medel mot näsblod.
Man binder endast en Sytråd ganska
fast omkring lillfingret, mellan nageln
och första leden, på den sidan näsan
blöder. Detta medel hjelper strax, så
obegripligt det ock synes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
