Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1848-
Enorma guldfyndigheter i Californien.
Det hastigt växande samhället Sacramento vid floden Sacramento, guldgräfvardistriktets centrum.
Californien — landet som af Försynen erhållit ett
besynnerligt öde.
Når Amerikanarne år 1846 togo öfra Californien i besittning,
sågo de måhända ingen annan egentlig fördel dervid, än att
derigenom hafva beröring med en annan sida af Oceanien.
Plötsligt höjdes ett rop på Sacramento-flodens strand, en
nyhet, som man i dessa tider af penningens herravälde till och
med kallar en god nyhet, spridde sig från dal till dal, från strand
till strand, kom Bostons bankirer och New Yorks skeppsredare
att hoppa upp från sina respektive kontorsstolar, och
öfver-raskade Europa midt under alla dess omstörtningar. I
floderna och bäckarna i öfra Californien, hvilket namn man förut
knappt kände, i dess ödsliga bergstrakter hade man funnit guld.
Det var ingen illusion. Det var ingen bedräglig villa, som gäckade
de giriga blickarna. Det var rent guld som i små korn lyste
bland den svarta sanden, gediget guld i bottnen af uttorkade
strömmar, guld för fulla händer, guld öfver allt.
Efter dagen då denna upptäckt skedde har Californien, som
hittills varit så bortglömdt, blifvit föremål för hela världens
uppmärksamhet.
Besättningarna rymde.
— Enligt ingångna underrättelser, har å ett fartyg från
Sundsvall och ett från Hemösand, hvilka anländt, det förra till New
York, det sednare till Boston, guldfebern grasserat så häftigt,
att hela besättningarna rymt, — å det förstnämnda till och
med med styrmannen i spetsen — och begifvit sig till Californien.
Guldgräfvarlif i San Francisco.
— San Francisco, ombord pd Amerikanska skeppet
Mariposa, d. 29 Sept. 184g.
Jag anlände hit för ungefärligen 20 dagar sedan, från China,
och är nu förste löjtnant på
det skepp, der jag varit nära
tvenne år; mina förhoppningar
f. n. äro stora, ty detta är
sannerligen en förundransvärd
plats. Jag vill försöka att gifva
eder en trogen beskrifning om
detta ställe. F. n. ligga
ungefärligen 200 fartyg i hamnen,
af hvilka de flesta äro
Amerikanska och högst få Engelska.
Alla fartygen äro öfvergifna
af sina besättningar, och
arbetare från kusten, hvilka äro
sysselsatta med att lossa
laddningen, erhålla hvar och en
från 5 till 7 dollars för dagen,
hvilket är den gällande
betalningen för sjömän, pråmkarlar,
kockar etc.
Tusendetals lastager med
varor ligga på stranden, t. ex.
fat med oxkött och fläsk, bröd,
mjöl, bönor, sprit och viner,
ja, äfven krut och käril med
såpa, ljus, kaffe, socker, risgryn, silke, thé, kläder, stöflar
och skor, allt oskadadt, emedan det aldrig regnar här vid
denna årstid, och stöld förekommer aldrig, hvarken här eller
i grufvorna. Om blott ett enda verktyg funnes i en grop och
guldet glimmade bredvid, skulle ingen utom ägaren, våga röra
verktyget.
Ni skulle riktigt förvånas under en spatserfärd genom San
Franciscos gator. Det är verkligen, som en af våra Fransyska
passagerare kallade det, en stor »karneval»; öfverallt ser man
grupper af personer, klädda i röda flanells-skjortor och
korderoy-byxor, nedstoppade i ett par förfärligt stora sjöstöflar, och
tilltalande hvarandra i de artigaste ordalag, såsom herr öfverste,
herr major o. s. v. och ofta ser man en general köra kärra,
hvilket synes mig vara det mest lönande yrket här. Handarbete
betalas verkligen mycket, så att hvar och en som har helsan
samt kan och vill arbeta, måste förtjena mycket penningar, så
vida han afhåller sig från spelhusen.
En Svensk.
Guldvaskning i Californien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
