Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1862
Norge
Sverige önskar revision.
Stockholm 1860.
— — — Rikets ständer anhålla i
underdånighet, det E. K. Maj:t måtte
täckas dels genom en af svenske och
norske män bestående komité eller på
annat sätt låta verkställa revision af
stadgarna för föreningen emellan Sverige
och Norge, och uppgöra förslag till nytt
fullständigt föreningsfördrag, samt
derefter till rikets ständer och Norges
stor-thing aflåta nådig proposition med förslag
till fullständigt ordnande af
förenings-förhållandena de båda rikena emellan,
dels ock, då E. K. Maj:t så lämpligt
finner, vidtaga åtgärder till
förverkligande af rikets ständers önskningar
angående antagandet af stadganden till
ordnanden af de ömsesidiga handels- och
rättsförhållandena emellan de förenade
rikena.
Nya förhandlingar föreslås.
––––Den 9 April 1861 gick ridån
upp för andra akten i norska frågan, i
det jag den dagen i sammansatt svenskt
och norskt statsråd anmälde så väl den
äldre unionskomitéens förslag till en
ny föreningsakt som rikets ständers
skrifvelse af år 1860 om revision af
föreningen, dervid jag afstyrkte den
gamla unionskomiténs förslag men
hemställde, att Kongl. Maj:t ville för
samma ändamål tillsätta en ny komité,
bestående af fem eller sex ledamöter
från hvartdera riket; hvaröfver norska
regeringens yttrande infordrades såsom
den första åtgärden.
Louis De Geer.
Några ord om Unionsfrågan.
––––Man hör någon gång yrkas,
att om svenskarne skola låta den så
kallade Ståthållarefrågan falla, detta
likväl ej bör ske utan att de i utbyte
betinga sig någon fördel. Man skall
likväl snart inse att det är ett stort politiskt
fel, om det ena af de förenade folken
behandlar det andra såsom en utländsk
makt, och att det vore att beklaga, om
äfven svenskame beträdde denna farliga
bana.
P. C hr. Loven.
General.
önskar större frihet.
Carl Jöhansgade i Christiania.
Ett flygblad i Norska frågan.
Vad Sverige beträffar, hafva vi
här nu i 45 dr från Norge ända till
trötthet förnummit orättmätiga
klagomål öfver förmenta försök å
Sveriges sida att tillegna sig en
»principal ställning», hvilket
likväl hittills icke varit ifrågaställdt
och troligen aldrig kommit att
ifrågasättas om Norge behandlat Sverige
pä ett broderligt och unionsvänligt
sätt, i stället för att vid alla
tillfällen låta sin misstänksamhet
framskymta och afvisa hvarje billig
fordran från Sveriges sida om en
mera fast och för de båda rikenas
intressen mera betryggande och
fördelaktig förening. Det är således Norge
sjelft som börjat tvisten om den
principala ställningen och åt hvilket vi
gerna lemna att fortsätta densamma.
I öfrigt äro norrmännen sd
ömtåliga om sin nationalitet, att en
främling i Norge icke emot 75 §
Norges Grundlov kan naturaliseras,
d. v. s. blifva norsk undersåte utan
Storthingets bifall — ett stadgande
utan tvifvel tillkommet
hufvudsak-ligen för att förekomma ait icke
unionskonungen skulle hunna
natu-ralisera svenskar och insätta dem
till embetsmän i Norge; och den
omständigheten att det undantag
blifvit gjordt i afseende på
riks-ståthållaren, att dertill kunde
nämnas äfven en svensk bevisar, att
en svensk riksståthållare icke är att
betrakta såsom norsk undersåte.
Tre Norska statsråd afgå.
Christiania, d. 18 Dec. 1861.
Chefen för
Revisions-Departementet H. Chr. Petersen
samt Chefen för
Justitie- och Polis-
Departementet
Christian
Birch-Reichenwald
(hviika utarbetat
det norska
förslaget till
förändringar i Unionsfördraget) och Statsrådet
Ketil Motzfeldt ha inlemnat sina
afskedsansökningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
