- Project Runeberg -  Carl XIV Johan - Carl XV och deras tid 1810-1872. En bokfilm /
457

(1942) [MARC] Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1868

Ur

»Kungamakaren» Mörner död.

Natten till den 17
Augusti afled i
Vaxholm öfversten Carl
Otto Mörner.

Den af lidne
in-skrefs vid 16 års ålder
som fänrik vid
Helsinge reg:te, men
öfvergick derifrån till
Uplands regemente,
vid hvilket han blef löjtnant år 1809 och
avancerade slutligen till öfverstelöjtnant
samt öfverste i armén. Han deltog i
lerigen i Norge och Finland, samt erhöll
dervid flera blessyrer, var v.
landshöf-ding i Jemtland under 4 månader år
1824, blef år 1829 tullinspektor vid
Blockhusudden och tog afsked från denna
befattning år 1841. Genom den andel han
haft i tronföljare valet 1810, har han fått
en viss namnkunnighet i svenska historien.

Carl Otto Mörner.

Bernhard von Beskow död.

Natten till den 17
—18 Oktober
inträffade ett dödsfall,
hvilket är egnadt att
inom hela vårt land
framkalla en
smärtsam sensation,
öfver-stekammarjunkaren
frih. B. von Beskow
afled då kl. % 12 i
följd af hjertslag.

Svenska academien har i honom förlorat
den äldste af sina ledamöter och den mest
nitiske deltagaren i dess arbeten, vår
litteratur en af dess yppersta prydnader,
fosterlandet en af dess ädlaste söner.
Sedan 1828 medlem af Academien har
han under en lång tid varit dess ständige
sekreterare och derunder icke blott
riktat dess handlingar med äreminnen
och afhandlingar, utan äfven efter hand
blifvit själen i den vittra areopagen och
dess förnämsta litterära auktoritet.

B. v. Beskow var född 1796. Bl hans
verk märkas: skådespelen »Erik XIV»
(1828). »Torkel Knutsson», uppfördt
1862.

Stockholms Dagblad.

Bernhard von
Beskow.

För Toiletten!

Fina FJiäderviakor med elfenbensskaft, hos

F. F. 0. LUNDGREN,

26 Drottninggatan 36.

årets krönika.

Invigningen af Nya Elementarläroverket i Norrköping.
Teckning: Alex Zanders.

En ny, förnämlig skolbyggnad i Norrköping.

Det nya läroverkshuset är uppfördt i ett slags renässans efter ritningar af
stadsarkitekten Malm. Det eger trenne etager och en jordvåning. Samtidigt med den nya
skolbyggnaden har en särskild gymnastiksal uppförts, »ett litet palats för sig».
Gymnastiksalen med en åskådarläktare är 80 fot lång, 40 fot bred och 24 fot hög, med
ett smakfullt tak en gothique. Kostnaderna för läroverksbyggnaden och
gymnastiksalen har belöpt sig till omkr. 275,000 rdr. rmt. Teckningen föreställer sjelfva
invigningstillfället d. 1 September, då den talrika processionen, företrädd af den
ungdom, till hvars tjenst byggnaden i första rummet uppförts, och omgifven af en
oöfverskådlig menniskomassa, tågar fram den 80 fot breda avenyen, som leder till det
nya lärdomshuset, som genom den imposanta anblick den erbjuder, torde ha få likar
i vårt land.

Jernvägsbron öfver Norrström

fick i Måndags d. 12 Okt. vid
middagstiden ett slags invigning. Kl. half två
e. m. passerade för första gången ett
lokomotiv öfver bron. Det var
lokomotivet Sverige, och å dess tender befunno
sig prins Oscar, chefen för
jernvägs-byggnadsstyrelsen öfverste Beijer, m. fl.
Lokomotivet passerade fram och
tillbaka, och på dess nästa färd öfver bron
medföljde de tre unga hertigarne af
Wermland, Gotland och Westergötland.
Enkedrottningen och hertiginnan af
Östergötland åskådade färden.

Skarp varningS

I portgången till ett hus på Söder är anbragt
ett anslag av följande lydelse:

-gP Fan tar den som slår
hårdt i porten.

Den förste som världen observerade bryta
mot detta bud var olyckligtvis en prestman.

Till Stockholms innevånare.

Af många anledningar och särskildt
för bestämmande af antalet riksdagsmän
är nödigt att känna hufvudstadens
folkmängd. Då nu enligt presterskapets
uppgifter hufvudstadens folkmängd vid
1867 års utgång skulle hafva uppgått till
ej mindre än 140,251 personer, hvaremot
den enligt mantalslängderna skulle hafva
utgjort blott 127,584, så hafva
stadsfullmäktige utverkat Kungl. Maj:ts nådiga
tillstånd till anställande af en serskild
folkräkning vid 1868 års slut under
Statistiska Centralbyråns ledning, samt
åt en särskild komité lemnat uppdrag
att med nämnda embetsverk träffa
öfverenskommelse om folkräkningens
ändamålsenligaste förberedande och
utförande.

Stockholm i December 1868.

Folkräknings-komitén.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:06:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lec14j/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free