Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Descendensteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hafva sistnämnda forskningsarter ej ingripit i de yttre
sidorna af vårt kulturlif, så utöfva de till gengäld ett
så mycket betydelsefullare, ja afgörande inflytande på vår
tidsålders andliga skaplynne: det är de, som utgöra den
förnämsta grundvalen för vår världsåskådning.
Men är det så – och den kommande framställningen gör anspråk
på att ådagalägga detta –, måste tydligen ett problem, som vår
berättigade egoism alltid ansett och anser för kardinalpunkten
i hvarje världsåskådning, problemet människan – de sekelgamla
frågorna: hvarifrån har hon kommit? hvilken är hennes ställning
i världsalltet? hvart går hon? – detta problem måste i främsta
rummet vänta sin lösning af biologiens nyss nämnda grenar.
Som emellertid biologien i sin nuvarande form och omfattning är
en ganska ung vetenskap, kunna vi förstå, hvarför den först på
senaste tider fått utslagsrösten vid bedömandet af människans
väsen. Detta blir särskildt tydligt, om vi kasta en blick på
uppkomstsättet af våra dagars biologi, hvarvid vi naturligtvis
kunna bortse från de botaniska ämnesgrupperna.
Biologiens olika grenar ha utvecklats delvis fullkomligt
oberoende af och skilda från hvarandra; somliga ha uppkommit
som delar af andra vetenskaper. Sålunda sysselsatte sig de,
som fordom par préférence betecknades som zoologer, ända
in i förra århundradet så godt som uteslutande med studiet
af djurformernas yttre och deras lefnadssätt. Anatomien och
embryologien däremot – af hvilka den förra behandlar människo-
och djurkroppens byggnad i utbildadt tillstånd, den senare
fosterkroppens byggnad – hafva uppkommit och erhållit sin första
utbildning i en annan vetenskaps, i medicinens, tjänst. Det var
läkaren, som, då han i forna tider ej kunde erhålla människolik
för sina studier, i stället och som en ersättning undersökte
djurkroppens byggnad. Så förvärfvades småningom ej obetydliga
kunskaper om djurens, särskildt de högres, organisation och
fosterutveckling. Men det var först under förra hälften af
1800-talet som dessa kunskapsgrenar, riktade med resultaten
af nyare, målmedvetna undersökningar, sammansmälte med äldre
tiders zoologi till en enhetlig vetenskap.
Äfven fysiologien (läran om djurkroppens olika funktioner)
har utvecklats i och för medicinens tjänst. Blott en gren af
densamma: psykologien, forskningen rörande organismernas
själslif, har uppstått alldeles skild från all annan
naturvetenskap och ända till för några årtionden sedan
betraktats som tillhörig filosofien.
Forna dagars antropologi (ordagrant öfversatt: läran om
människan) var ej heller någon naturvetenskap utan likaledes
en del af filosofien. Och det visdomens yppersta bud, som stod
inristadt på templet i Delfi: Känn dig själf! hade helt visst
mera afseende på det rent själsliga och moraliska elementet
hos människan än på de sidor, som företrädesvis sysselsätta
våra dagars antropologi.
Med nödvändighet följer ju ock af hela vår kulturs
utvecklingsgång, att frågan rörande människans väsen först
måste ligga inom de religiösa föreställningarnas och den
metafysiska spekulationens område. Människan ansågs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
