Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Descendensteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På 1830-talet inträdde också en reaktion: mera allmänt slog
man sig åter till ro med att konstatera och samla fakta
för deras egen skull. Under de tre årtionden (1830-1860),
som följde på den s. k. naturfilosofiska tiden, hopades genom
talrika specialundersökningar ett stort forskningsmaterial på
biologiens alla områden. Det var ej ensamt artkännedomen, detta
tidigare perioders skötebarn, som tillväxte; betydelsefullare
och mera fruktbringande blef den rad af upptäckter inom
cellära, embryologi och anatomi, hvilka känneteckna det
ifrågavarande tidsskedet. Det var företrädesvis denna periods
biologer, som insamlade det material, af hvilket den moderna
descendensteorien, arftagerskan till den af flertalet beledda
eller ringaktade naturfilosofien skulle uppföras.
Att tiden nu verkligen blifvit »mogen» för utvecklingstankens
genombrott eller med andra ord (och för att undvika denna
ofta missbrukade bild): att alla dessa massvis anhopade
fakta kunna blifva begripliga, blott om de skärskådas från
ståndpunkten af denna princip – detta bevisas på rent af
tendentiöst sätt redan af den anmärkningsvärda omständigheten,
att tvenne forskare, Darwin och Wallace, fullkomligt oberoende
af hvarandra och arbetande med skiljaktigt material, kommit till
en descendensteori, som i allt väsentligt stöder sig på samma
grunder, ja t. o. m. använder delvis identisk terminologi. Denna
händelse illustrerar för resten ett inom vetenskapernas historia
ej sällan iakttaget fenomen: huru de stora upptäckterna
långsamt förberedas af tusen flitiga hjärnor och händer,
huru de långsamt mogna för att skördas af de utvalda – och de
utvalda hafva alltid varit de, som förmått tyda tidens tecken.
Fig. 4. Charles Darwin.
Men den nu funna tydningen af utvecklingsproblemet hade
gifvetvis legat i luften redan tidigare eller med andra
ord: den hade varit nära att framtvingas af det biologiska
materialets beskaffenhet redan före 1858, då Darwin och
Wallace framträdde. Såsom det efter offentliggörandet af
deras arbeten visade sig, hade nämligen väsentliga drag af
deras teori uttalats af tvenne deras landsmän, nämligen 1813
af Wells och 1831 af Patrick Matthew. Men ingen af dessa män
tyckes hafva varit medveten om, att han varit lösningen af
ett världsproblem på spåren. Deras arbeten buro ingen frukt.
Charles Robert Darwin föddes i Shrewsbury d. 12 februari
1809. Han hade godt att brås på: hans farfader Erasmus Darwin
var den redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
