Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Descendensteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utvecklingstanken har för länge sedan öfverskridit den egentliga
naturvetenskapens råmärken och verkat befruktande på skilda
kunskapsområden. Fornforskaren, konsthistorikern, sociologen,
språkforskaren m. fl. söka, då de vilja höja sig och sitt
arbete öfver den rena samlareståndpunkten, att härleda nutid
ur forntid, att uppfatta det som är såsom en utvecklingsprodukt
af det som varit.
Med den förändrade uppfattning af den organiska naturen, som
gifvits oss i och med descendensprincipens genombrott, har
nödvändigtvis ock biologiens uppgifter, hela dess förhållande
till vår kultur samt därmed ock dess metodik blifvit andra.
Under perioden närmast före Darwin ansågs biologiens egentliga
uppgift i allmänhet vara att »beskrifva» den lefvande
naturen. Trots den uppenbara själfmotsägelsen betecknades
zoologi och botanik som »beskrifvande naturvetenskap». Man
hopade i museerna, beskref och inregistrerade
i det systematiska fackverket nya växt- och djurarter; man
fyllde med bredt välbehag digra folianter med beskrifningar och
granna taflor öfver isolerade anatomiska eller embryologiska
fakta utan några ledande synpunkter. Genren är visserligen
ännu ej öfvergifven, men dess värdesättning har blifvit en
annan. Ty genom utvecklingsprincipens seger höjdes den
biologiska forskningens nivå. Den rent beskrifvande
verksamheten, hvilken ställer större anspråk på minne och flit
än på förståndet, har fått sig sin rätta plats anvisad: för den
moderna biologien är den i bästa fall ett medel, aldrig dess
mål. Målet är ej längre konstaterandet af isolerade fakta utan
uppdagandet af sammanhanget dem emellan. Dess uppgift är att
föra oss ej blott till kunskap om utan till en på kunskap byggd
förståelse af lifsföreteelserna. Genom descendensprincipens
genombrott har den forna »naturalhistorien» från beskrifvande
disciplin höjt sig till verklig vetenskap, som söker efter
lifsföreteelsernas orsakssammanhang, hvarigenom den kan bli
underlag för en världsåskådning, något som väl borde vara
uppgiften för hvarje forskning, som gör anspråk på att vara
en vetenskap i egentlig mening.
Fig. 13. Carl Gegenbaur
(1826-1903).
Professor i anatomi först i Jena, sedan i Heidelberg.
I detta sammanhang må redan här påpekas, att ensamt den
omständigheten, att i och med descendensteoriens antagande vi
genom en enkel slutledning föras till det resultat, att äfven
människan utvecklats ur en annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
