Människan. Hennes uppkomst och utveckling / 62 (1909) Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. De utdöda varelsernas vittnesbörd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

går under benämningen tarsen, motsvarar mellanfoten,
så frågas; hvart hafva fotvristbenen eller den
verkliga tarsen tagit vägen? Svaret härpå liksom
på så många andra liknande frågor gifver oss
embryologien. Hos fågelfostret (fig. 67) är anlaget
till vadbenet lika långt som det till skenbenet;
på dessa ben följa två rader mindre broskstycken,
hvilka motsvara fotvristbenen, till hvilka återigen
ansluta sig anlag till flera (ända till fem) skilda
mellanfotsben och tår. Vi finna sålunda, huru fostrets
fot vida mindre afviker från den hos ryggradsdjuren
vanliga fotformen än den utbildade fågelfoten,
hvilken framgår ur den förra därigenom att under
utvecklingens fortgång vadbenanlaget tillbakabildas,
den öfre vristbensraden sammansmälter med skenbenet,
den nedre med mellanfotsbenen, hvilka likaledes (utom
ett) sammanväxa till den s. k. tarsen.

Fig. 61. Lager med dinosaurierskelett i Wyoming, Nordamerika (efter Matthew).

Bland de förut omtalade dinosaurierna eller
skräcködlorna finnas en del former, med en
kroppsställning, som påminde om fåglarnas: de
rörde sig hoppande på bakfötterna. I sammanhang
härmed företer också bäckenets och bakfötternas
byggnad en slående likhet med fåglarnas. Hos båda är
bäckenet afvikande från det hos öfriga ryggradsdjur
förekommande förhållandet. Höftbenet är mycket stort
och sammanväxt med ett stort antal ryggkotor. Sitt-
och blygdbenen äro hos den fullväxta fågeln
bakåtriktade (fig. 68). Hos fågelfostret däremot
äro båda dessa ben nedåtriktade (fig. 69); somliga
skräcködlor (fig. 70) öfverensstämma i detta afseende
med fågelfostret, medan andra jämte den hos kräldjuren
vanliga nedåtriktade grenen af blygdbenet äfven hafva
en bakåtriktad gren, hvarigenom de förete stor likhet
med den fullväxta fågelns bäcken (fig. 71).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>