Människan. Hennes uppkomst och utveckling / 75 (1909) Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. De utdöda varelsernas vittnesbörd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skillnaden mellan hästens tidigaste förfäder
och dess nu lefvande ättling är så stor, att
då en af dem för fyrtio år sedan upptäcktes
och beskrefs af en af sin tids kunnigaste
biologer, den förut omnämnde Richard Owen,
denne ej misstänkte något som helst samband
mellan sagda fossil och vår häst; först mycket
senare ådagalades genom fynden af mellanformerna
släktskapen. Å andra sidan äro de äldsta hästformerna
svåra att skilja från samtida förfäder till andra
hofdjur såsom noshörningar och tapirer — något som är
att vänta, då ju, som förut betonats, alla de högre
däggdjuren utgått divergerande från en eller några
enkla typer.

Fig. 84 b. Handens och fotens skelett hos lejonet (efter Klaatsch).

Å den här meddelade bilden (fig. 85) äro några
skelettdelar och tänder af fem utdöda hofdjur i den
ordning, i hvilken de följa på hvarandra i de tertiära
aflagringarna, återgifna, så nämligen att den nederst
på bilden stående (Euprotogonia) är den äldsta och
därpå följande (Eohippus, Pachynolophus, Mesohippus,
Protohippus) äro de närmast yngre formerna; den
öfversta raden intages af motsvarande skelettdelar
hos den nu lefvande hästen.

Den som har skepsis eller förnekelse till sin
specialitet skulle kunna anmärka, att emellan
Euprotogonia och Eohippus finnes en lucka, som
ej ännu blifvit utfylld. Härpå har jag endast
att svara, att ifall man efter descendensteoriens
fordringar vill konstruera upp hästens ideala
urform, man näppeligen skulle få fram något annat
än denna af naturen själf producerade Euprotogonia.
Att denna ej erbjuder någon »hästkaraktär», skall
mindre förvåna oss, då vi få veta, att den hör
till det förut omnämnda däggdjurssällskapet från
den tidigaste tertiären, då öfverhufvud ännu inga
af nutidens typer voro färdiga. Euprotogonia har
sålunda nästan lika mycket tycke af ett rofdjur
som af ett hofdjur: armbågs- och vadbenet äro
fullständigt bibehållna, på såväl fram- som
bakbenen äro alla fem tårna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>