Människan. Hennes uppkomst och utveckling / 123 (1909) Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fosterutvecklingens vittnesbörd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

synas på ömse sidor om medullarröret ett antal
fyrsidiga stycken, kallade ursegment (u), ur
hvilka framdeles muskler skelettdelar utbildas.
Äfven anlaget till hjärtat (h) är tydligt, och
särskildt dess läge är anmärkningsvärdt ty,
såsom af bilden framgår, hafva vi på detta
tidiga stadium, i ordets bokstafliga mening
hjärtat i halsgropen.

Det 2,2 mm. långa och 12—15 dygns gamla fostret,
som afbildas å fig. 200, skiljer sig från det
föregående bland annat därigenom, att hjärnan
och ryggmärgen äro fullständigt slutna, samt genom
förekomsten af några springor å ömse sidor om
halsen (svalgspringor), hvilka springor äro
åtskilda genom tydliga bågar (svalgbågar); dessa
bildningars betydelse afhandlas i det följande.

Fig. 194. Genomskärning af kaninägg i klyfningsskedets senare del; en hålighet har uppkommit i ägget (efter Asheton).

Fig. 195—196. Förenklade framställningar af de två groddbladens uppkomst hos kaninen i optisk genomskärning; 195 ansluter sig till det i fig. 194 framställda stadiet, i inre, y yttre groddblad.

Ingen af de hittills omtalade fostren har spår
till armar eller ben. Dessa uppträda i form af små
ansvällningar å bålen först hos det i fig. 201
afbildade embryot (a, b). En blick på de öfriga
här afbildade fostren (fig. 202—206), visar huru
kroppens hela karaktär allt mera börjar likna den
fullvuxna människans. På afbildningarna (fig. 202—204)
framträder ock det anmärkningsvärda förhållandet, att
människoembryot på dessa tidiga utvecklingsstadier
är utrustadt med en tydlig svans — en egenhet,
med hvilken vi i ett följande kapitel komma att
sysselsätta oss.

Fig. 197. Människofoster, 2 mm. långt, sedt från ryggsidan. a amnion, uppklippt. b bukstjälk. k kanal, som går till urtarmen. m medullarfåra. p primitivstrimma, ä äggulesäck (efter Spee-Kollman)

Det närmast liggande resultat, som undersökningen
af dessa embryoner ger oss, kan formuleras sålunda:
människofostret är ej blott en människa i miniatyr,
en människa i förminskad skala, utan det utmärkes
genom en del egendomligheter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>