Människan. Hennes uppkomst och utveckling / 138 (1909) Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fosterutvecklingens vittnesbörd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utföras förmedelst ett särskildt, mycket sammansatt organ,
som benämnes moderkaka.

Fig. 233. Hönsfoster efter 7 dygns rufning. Beteckningarna som å fig. 231 och 232 (efter Duval).

Vi erinra vidare därom, att hos däggdjuren det
intima sambandet mellan moder och afkomma ej ens
löses efter det unga djurets födelse; äfven då
är det ju modern, hvilken under längre eller kortare
tid sörjer för dess underhåll, i det att det späda
djuret lifnäres med moderns mjölk. I detta innerliga
samband, hvilket existerar mellan moder och afkomma
såväl före som efter den senares födelse, ligger ett
af däggdjurens mest utmärkande och mest betydelsefulla
drag gentemot kräldjur och fåglar. Detta samband hör
utan tvifvel till de moment, som däggdjuren i första
rummet hafva att tacka för den högre utbildning,
de uppnått. Fåglarna och flertalet kräldjur genomgå
hela sin utveckling inom ägget, dit ej någon näring
kan tillföras fostret utifrån. För dem är näringen
strängt begränsad till den inom ägget inneslutna
näringsgulan, hvaremot däggdjursfostrets näringstillgång
ej är på förhand afmätt, utan hämtas näringen i mån
af behof från modern. Vi finna således, att däggdjursfostret,
skyddadt och närdt af modern, måste under för resten
lika omständigheter vara i stånd att uppnå en
fullkomligare utbildning af alla sina organ, innan
det behöfver upptaga den omedelbara kampen för tillvaron.

Fig. 234. Människofoster, omkring 15 dygn gammalt; mycket förstoradt. am hinna, (amnionsäcken), som omger större delen af fosterkroppen. Sch svansända, h hjärta. bst bukstjälk. ds äggulesäck (efter His och Hertwig).

Under sådana förhållanden bör det gifvetvis
öfverraska mina läsare att höra, att hos människofostret
liksom hos alla andra däggdjursfoster uppträder en
äggulesäck, sedan gammalt känd under benämningen
»nafvelblåsa» (fig. 234), hvilken till punkt och
pricka förhåller sig som äggulesäcken hos kräldjur
och fåglar. Den omgifves af samma slags höljen som
denna, den är utrustad med ett blodkärlsnät motsvarande
äggulesäckens hos de lägre ryggradsdjuren, men – och
detta är det besynnerliga – den innehåller intet eller
i alla händelser en så ringa mängd näringsmaterial,
att den aldrig kan spela samma roll här som hos de
lägre ryggradsdjuren. Däremot företer den hos vissa,
särskildt hos några lägre däggdjur såsom pungdjur,
insektätare o. a., en slags funktions växling; den
öfvertager en för densamma ursprungligen främmande
roll. Äggulesäckens blodfyllda väggar komma nämligen
hos sagda lägre stående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>