Människan. Hennes uppkomst och utveckling / 219 (1909) Author: Wilhelm Leche - Tema: Nature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. De första människorna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Äfven de mänskliga skelettdelar, som beskrifvits såsom
funna i tertiärlager i La Plata, tyckas vara yngre,
sannolikt af kvartärt ursprung.

Å skilda orter har man ock funnit fotspår,
hvilka tillskrifvas utdöda människor delvis från
tertiärperioden. I Nordamerika, Australien och i
tyska Sydvästafrika har man trott sig kunna påvisa
fossila mänskliga fotspår tillsammans med sådana af
djur. Rörande några af dessa spår såsom de, hvilka
redan 1805 upptäcktes vid stranden af Buchtarma i
Sibirien och väckte ett visst uppseende, äfvensom
rörande de i Sydvästafrika upptäckta, är det numera
ådagalagdt, att de äro konstprodukter. Huruvida
detsamma gäller om ett par fotaftryck ur
kalkstensbrotten vid St. Louis (Norra Amerika),
hvilka t. o. m. åtnjutit tillbedjan såsom spår af
Jesu fötter, är svårare att afgöra. I alla fall äro
tårna misstänkt onaturliga, föga öfverensstämmande
med nu lefvande människors (fig. 322). De talrika
i stenbrotten vid Carson Nevada (Norra Amerika)
anträffade fotspåren hafva vid en närmare, af Marsh
företagen granskning visat sig vara spår ej af
människo- utan af djurfötter. Återstår ett stort
antal fotspår af människor och djur, som uppdagats
på sandsten vid Warnambool i Australien. Helt säkert
föreligga här ej några konstprodukter utan verkliga
naturaftryck. Huruvida de däremot härstamma från
människor eller från andra varelser, och huruvida de
äro tertiära eller af senare ålder, är ännu ej
afgjordt.

Fig. 322. Fossila fotspår af »människa» ur kalkstensbrotten ved St. Louis (efter Branco).

Först i lager tillhörande den geologiska period,
man benämnt kvartärperioden — således den period,
som omedelbart föregår vår tid —, hafva de första
säkra skelettlämningarna af representanter för
människosläktet upptäckts.

Bildar således människans uppträdande denna periods
stora händelse på det paleontologiska området, så
kännetecknas densamma geologiskt å en stor del af
jordklotet genom en märklig klimatförändring. Under
början af tertiärperioden (eocentiden) var Europas
medeltemperatur mer än 10° grader varmare än
nu. I mellersta Europa växte då skogar af palmer,
bananer, lagerträd, akacier, magnolior, fikonträd
m. m. Småningom skedde en afkylning, så att under
den s. k. miocentiden Europa hade ett subtropiskt
klimat, och trädgränsen då ännu sträckte sig öfver
10° nordligare än nu; sålunda finnas på Grönland i
lager från denna tid lämningar af ek, bok, kastanjer,
valnöt m. m. Emellertid fortfor afkylningen, så att
vid tertiärtidens slut klimatet var ungefär detsamma
som under nutiden.

Denna afkylning nådde sin höjdpunkt under
kvartärperioden, då med istiden ett arktiskt klimat
blef rådande. Stora landsträckor betäcktes af
landis: sammanhängande snö- och ismassor, alldeles
som förhållandet är med Grönland i våra dagar. Den
nordeuropeiska landisen hade sitt centrum på den
skandinaviska halfön, hvarifrån den utbredde sig åt
alla håll,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>