Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. De första människorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
renens talrika uppträdande. Äfven vildhäst och bison
äro allmänna, kronhjort däremot sällsynt, och mammuten
håller på att flytta, hvarför den anträffas sparsamt
i västra Europa, men talrikare i östra; noshörning
och grottbjörn äro utdöda. Förutom genom små, oftast
fina stenredskap representeras industrien af talrika
och olikartade verktyg af ben och horn.
Vi ha sålunda funnit, att såväl den oorganiska naturen
(fördelning emellan land och vatten, temperatur
m. m.) under kvartärtiden som ock den djurvärld,
som var den första människans samtida, hade ett
väsentligen annat skaplynne än i nutiden. Redan
denna omständighet gör det, som förut antydt, i och
för sig i hög grad sannolikt, att ej heller
kvartärtidens människor skulle vara identiska med
oss, skulle vara alldeles samma varelser som vi.
Också hafva två franska forskare, Quatrefages och
Hamy, redan för länge sedan (1882), ansett sig hafva
anledning att särskilja de äldsta kända människorna
från alla nu lefvande och att sammanföra de förra
till en och samma ras, Cannstatt-rasen, så benämnd
efter fyndorten af en mycket omtalad hufvudskål.
Namnet på denna ras förändrades på grund af nyare
fynd och undersökningar 1887 af de belgiska
forskarna Fraipont och Lohest till Neanderthalrasen
efter fyndorten af ett annat människoskelett från
kvartärtiden.
De fynd, på hvilka Neanderthalrasen grundats, äro
gjorda i kvartärlagren å skilda ställen i Europa.
 |
Fig. 331. Gustav Schwalbe, f. 1844; professor i anatomi i Strassburg. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
