Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. De första människorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den period, hvilken ofvan betecknatss om
Chelléo-Moustérien, således under den äldre
paleolitiska tiden. Däremot torde man ej förrän
närmare meddelanden föreligga kunna afgöra, huruvida
Klaatsch har rätt i sitt påstående, att ifrågavarande
individ blitvit regelrätt begrafd, något som han
sluter af skelettets ställning och af några hos
detsamma funna föremål. En dylik begrafning skulle
onekligen förutsätta en högre kulturnivå, än hvad man
hittills velat tillerkänna denna tidsålders människor.
De på öfriga ställen gjorda och i det föregående
uppräknade fynden bestå uteslutande af underkäkar
eller delar af sådana.
För resten böra vi ingalunda uppgifva hoppet att en
gång få göra bekantskap med något mera af urmänniskan
än blott ben och tänder. Vi ha nämligen rättighet
att vänta, att Sibiriens frusna mark, som under
många tusentals år bevarat åt oss kadaver med hull
och hår af urmänniskans samtida mammuten och den
ullhåriga noshörningen, en dag också kan skänka oss
ett fullständigt lik af urmänniskan själf — helt
visst ett af de dyrbaraste undersökningsföremål,
som skulle kunna falla i en natursforskares händer!
Vi ha nu att granska de anatomiska egenskaper, genom
hvilka urmänniskan (homo primigenius) skiljer sig
från alla andra såväl lefvande som utdöda människor
och söka tolka betydelsen af dessa skillnader.
För att med siffror kunna återge de ifrågavarande
skillnaderna har Schwalbe bestämt en del punkter på
kraniet, som äro upptagna på de här meddelade bilderna
(fig. 337), föreställande profilkurvor genom olika skallar.
Förenar man den mest framspringande punkten öfver
näsroten (g) genom en linje med den yttre nackknölen (i),
så erhåller man en i kraniets midtelplan belägen grundlinje
(g i), från hvilken man kan utgå vid jämförelsen af de
olika skallarna.
1) Redan af en ytlig jämförelse af Neanderthalskallen
med nutidsmänniskans framgår, att hjärnskålstaket
(»kalotten») hos den förre är betydligt lägre än hos
den senare. Ett exakt mått för denna höjd erhåller
man, om man nedfäller en lodrät linje (c h) från
den högsta punkten af kranietshvälfningen till
grundlinjen (g i). Uttryckes då denna s. k. kalotthöjd
 |
Kranier sedda i profil, fig. 334 af en modärn europé, 335 af den ena människan från Spy (efter Fraipont), 336 af en schimpans-hona. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
