- Project Runeberg -  Lefnadsminnen /
11

(1899) [MARC] Author: Gustaf Emanuel Beskow With: Elisabeth Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Barndoms- och ungdomsåren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

inhämta mer odygd än kunskaper. I parentes sagdt
var Karlberg den tiden en den uslaste
uppfostringsanstalt man gärna kan tänka sig.

En genomgripande och för tid och evighet
betydelsefull förändring hade försiggått i mitt inre våren
innan jag blef student. Jag hade vandrat utan Gud,
jag var tanklös och lättsinnig och mötte på min väg
många frestelser genom ännu lättsinnigare kamrater.
Ifrån min barndom minnes jag dock, huru Herrens
ande ofta rörde mitt hjärta och huru jag af hela min
själ önskade kunna älska Gud. Dessa barndomsintryck
dogo bort, och barndomsfriden försvann — den gamla
vanliga erfarenheten.

Min älskade moder hade länge haft ett sökande
sinne och fann till sist hvad hon sökte. Hon lärde
känna både synden och nåden och fick frid i tron på
sin Frälsare. Hon talade vid oss, min far och mina
bröder. Jag fann snart, att hon hade rätt, men världen
lekte för mig. Jag ville icke lämna den för något
så tråkigt, som jag då i min okunnighet trodde det
vara att tjäna Gud. Jag följde dock ofta med min
älskade moder i den kyrka, dit hon plägade gå.
Långfredagen 1852 hade jag följt henne till Adolf Fredriks
kyrka, där komminister Janzon predikade. Jag hade
gjort det för hennes skull, ty jag tyckte alltid, att tiden
gick mycket långsamt i kyrkan. Jag hade dock börjat
klart se, att jag vandrade på en orätt väg. Hvad jag
nu kom att höra i Adolf Fredrik gjorde slag i saken,
och den dagen vändes mitt lif åt ett annat håll än
förut. Af inledningen till predikan uppfattade jag ej
mycket, utan tänkte mest på annat. Efter »Fader
vår» begynte predikanten mycket vältaligt utläggningen
af själfva ämnet. Jag hörde på och fastnade med både
öra och hjärta vid den heliga sanningsström, som flö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:07:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lefminn/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free