Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Barndoms- och ungdomsåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J9
och bibehålla hos mig en brinnande lust att förkunna hans
ord, och måtte han gifva sin nåd, att jag icke, om jag än
får röna motgång understundom på den vägen, låter modet
falla, utan oförtrutet går på i Herrens Jesu namn.
Den i Okt.
På aftonen gingo Wadström och jag tillsammans ut till
Örby, och jag tror, att jag aldrig gått den vägen och känt
mig så lycklig som den gången — det var ingen stormande
glädje jag kände, men det var en stilla frid. Vi talade
hela vägen om vår dyre Kristus och hvad skatter vi hade
i honom, och liksom Jesus icke lät de båda lärjungarne,
som vandrade till Emaus samtalande om honom, gå
ensamma, så lät han icke oss heller göra det, utan var med
oss och gjorde våra hjärtan brinnande.
Tack för denna dag, min dyre Frälsare! Bevara mig
allt framgent och genomträng mig helt och hållet med din
Helige Ande!
Den 9 okt.
Ack, i dag har det varit mycket svårt, synd och
uselhet utan tal ha velat trycka mig till jorden, och djäfvulen
har ofta hviskat i mitt öra: »Du är visst ett Guds barn,
du som är sådan.» Jag är en rö, som drifves hit och dit
af hvarandra korsande vindar. Men Jesus, du är dock mitt
enda, enda hopp, min kraft är uttömd, min styrka bruten;
om du icke hjälper mig, så väntar mig snart ett evigt
helvete, därför, Herre, älskar du mig, så hjälp mig!
Den 14 Okt.
På aftonen, när jag blef ensam på mitt rum, så föll
jag ned för Herren och samtalade med honom en lång
stund. Jag har icke på länge haft en så skön stund, som
jag då hade, och det kunde icke nog förödmjuka mig att
finna det Herren, oaktadt jag hela dagen tänkt på annat
än på honom, när jag så godt som af en händelse föll ned
för honom, så öfverhopade mig med sin nåd och kärlek,
som han gjorde den gången. Tack, min gode Gud, för denna
sköna stund jag fått hafva i ditt sällskap! Ack, att jag rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
