Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1908
Högkyrkliga och frireligiösa.
Professor Knut
Wicksells son
begär själv befrielse
från examen i
kristendom.
Med anledning av
att k. överstyrelsen
för rikets läroverk i
5 sitt avstyrkande av
SVER WICKSen den av mina
föräldrar inlämnade ansökan om dispens för
mig från undergående av prövning i
ämnet kristendom i mogenhetsexamen
framhållit »att även ynglingens egen
uppfattning hade i den gjorda ansökningen bort
komma till uttryck» anhåller
undertecknad att få anföra följande:
Jag instämmer för min personliga del
helt och hållet i den av mina föräldrar
inlämnade dispensansökningen och dess
motivering. Som av nämnda ansökning
framgår, är jag beredd att inför rektor
styrka att jag äger historisk kunskap i
den kristna lärans grunddrag och
utveckling genom tiderna: men då jag av
full personlig övertygelse — såvitt jag
vid min nuvarande ålder och mogenhet
samt insikter törs tala om en sådan —
är agnostiker eller fritänkare, skulle
undergåendet av prövning i kristendom till
mogenhetsexamen så som denna
prövning faktiskt gestaltar sig, för mig
innebära ett svårt samvetstvång, och att
mitt första officiella sammanträffande
med mitt fäderneslands religion
medförde ett sådant skulle jag förvisso aldrig
kunna glömma.
Underdånigst
Sven Wicksell.
Den Wicksellska
dispensansökningen ej bifallen.
Regeringen har nu beslutat rörande
skolynglingen Sven Dag Wicksells
ansökan att för mogenhetsexamen bli
befriad från examen i kristendom och
därvid helt kort och gott »ej funnit skäl
bifalla berörda ansökning.»
Gud skone den svenska kyrkan!
I ett brev till en landsortstidning
skriver lektor P. P. Waldenström bland
annat: Bibelkommissionen har nu utgivit
sin provöversättning av nya testamentet.
Jag skall inom den närmaste tiden i en
serie artiklar granska densamma. Här
må jag endast säga: Gud skone den
svenska kyrkan från att få den till
officiell kyrkobibel.
44
K. F. U. M. stängd
för Holger
Drachmann.
»Ett svar och ett
principuttalande»hade K. F. U. M:s
ordförande, överste E.
Melander, kallat det
bebådade «föredrag
vari han ville å egna
och, såvitt vi kunde
förstå, även å föreningens vägnar bemöta
den kritik som ägnats hans åtgärd att från
föreningens lokal avhålla en i
Borgarskolans serier tillämnad s. k.
Drachmannsafton. Man erinrar sig att denna åtgärd
ledde till att Borgarskolan såg sig
nödsakad uppsäga det med K. F. U. M.
träffade avtalet om begagnande av
föreningens lokal för liknande »aftnar».
»Om jag är bagare och håller brödbod
och säljer kringlor och det kommer en
herre och vill köpa snus, så säger jag:
»Nej, min herre, vi ha inte snus i den
här boden!» — »Hör ni till den där
trångbröstade föreningen Bort med
tobaken?» säger han. »Det har herrn inte
med att göra,» säger jag på ett hövligt
vis. »Men i den här boden sälja vi bröd
och inte snus. Vill herrn ha snus, så finns
det gott om den varan på annat håll.»
— Och om då den herrn säger att jag
är trångbröstad, så tar jag det med ro.
Kan väl hända, tänker jag, men han
är trång högre upp. Och det är ändå
värre.
Drachmann och Fallström få omsätta
sina livsideal var helst man öppnar för
dem. Men vi öppna ej för dem.
E. Melander.
Lektor P.
Waldenström som
byggnadsehef.
Fullbordar den nya
missionsskolan på Li-
dingön, som drabbats
av strejken, med
eleverna som arbetare.
P.P.W.
På Lidingön, strax intill byn Stockby,
står nu nästan färdigt det ståtliga hus
som Svenska missionsförbundet uppfört
för att där inrymma sin missionskola.
Huset skulle egentligen ha varit
fullbordat redan för 8 dagar sedan, men
konflikten inom byggnadsfacket har även
här gjort ett streck i räkningen, och
förbundet har med grämelse sett
arbetarna lämna bygget innan ännu något
nämnvärt gjorts åt dess inre putsning.
Då grep lektor P. Waldenström in,
mobiliserade på måndagen ett 40- å 50-tal
av missionsskolans elever, fördelade dem
efter anlag och fallenhet inom olika
branscher och satte arbetet åter i gång.
Resultatet har visat sig gott och finns
nu det bästa hopp att kunna inviga
skolhuset den 19 juni.
En moder mot
kyrkoherde
Heiman.
Hos J. O. har en
ung kvinna i
huvudstaden anmält att då
hon för att anmäla
sin dotter
tillsammans med barnets
fader den i maj
iår infann sig å
pastorsexpeditionen i Adolf Fredriks
församling, kyrkoherde E. D. Heäman vägrat
att i kyrkoboken inskriva barnet som
klagandens, så vida icke barnet döptes eller
lysning uttogs för dess föräldrar.
Klaganden anhåller, under förmenande att
hon vore lagligen berättigad att utan
vidare få barnet skrivet på sig, om J. O:s
bistånd.
E. D. Heiman.
Vad är själasörjarens plikt?
Kyrkoherde Heiman förklarar att han
ej gjort annat än sin plikt såsom moderns
och barnets själasörjare att tillhandagå
med råd och förmaningar, helst som
både modern och fadern erkänt att de
för sina åtgärder i detta fall ej hade annat
intresse än att genom dels dopstrejk,
dels lösligt konkubinat sätta sig över
den kyrkliga och borgerliga
samhällsordningen.
Kyrkoherde Heiiman död.
Träffad av hjärtförlamning natten
till i går.
Stockholms säkerligen mest kända
prästman, kyrkoherden i Adolf
Fredriks församling, hovpredikanten Elis
Daniel Heiäman, har avlidit den 6 augusti.
Dödsfallet inträffade i går morse strax
efter midnatt å Röda korsets sjukhem i
Stockholm. Dödsorsaken var
hjärtförlamning. Närmast sörjande äro maka,
född Paterson, och fem barn, tre söner
och två döttrar.
Kyrkoherde Heäman var född i
Morlanda i Bohuslän den 7 mars 1859. Han
hade således i våras fyllt 49 år.
Kyrkoherde Heiman var en av
huvudstadens och landets mest bekanta
prästmän. Han hade en stark och
oförfärad röst, vare sig han talade i
predikstolen eller i spalterna. Hans impulsiva
temperament kom honom icke sällan att
förivra sig, något som han säkerligen
själv många gånger insett.
Ett varmt och ivrande hjärta och en
helgjuten karaktär var kyrkoherde
Heäman: det var ingen halvhet, det var eld
och låga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
