Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1910
Hemskt rånmord på trettondagsafton.
En ung kassörska mördad, 6.000 kr. stulna. — Mordet förövat
på ljusa dagen i stadens centrum. — Den överfallna hittades
döende och avlider på lasarettet strax efter.
Utanför Gerells växelkontor efter mordet.
Mitt i hjärtat av staden förövades på morgonen
trettondagsafton vid en tidpunkt då gatutrafiken redan
tagit sin början ett rånmord, som i ruskighet och djärvhet
söker sin like. Fröken Victoria Hellsten, kassörska på
Gerells växelkontor vid Malmtorgsgatan, i Hotel
Rydbergs byggnadskomplex, blev strax efter det hon vid
g9-tiden öppnat växelkontoret överfallen av en bandit,
som med två kraftiga slag med något tillhygge i huvudet
bedövade henne och över hennes blodiga kropp banade sig
väg till det öppnade kassaskrinet, där han skrapade åt
sig omkring 6,000 kr. och försvann. Den slagna flickan
påträffades en stund senare, badande i blod på golvet i
kontoret, fördes till sjukhus, men dog vid ankomsten.
Polisen underrättades omedelbart och var snart på ett
spår, som visade sig vara det rätta, och på natten greps
rånmördaren i Karlsudd, dit han farit med en
Vaxholmsbåt kl. 3,10 e. m.
Den gripne är en f. d. kypare Johan Alfred
Andersson-Ander, född 1873 i Ljusterö och senast skriven i
Uddevalla. Han är nu häktad. Han är förut känd av polisen
som en farlig förbrytare, upprepade gånger straffad för
stöld och misshandel.
Brottet upptäcktes av en kolutkörare från kolfirman
Olaus Olsson, som skulle lämna kol till Hotel Rydberg.
För att göra sig underrättad var kolen skulle lämnas
hade han tittat in i växelkontoret. Han fann då
kassörskan Victoria Hellsten ligga sanslös innanför disken med
ett stort krossår i huvudet. Dörren till kassaskåpet stod
på vid gavel. Polis tillkallades genast, och i ambulansvagn
fördes hon till Serafimerlasarettet. Efter en helt kort
stund avled hon där.
120
På natten till onsdagen hade man iakttagit en person
stå utanför växelkontorets fönster, liksom för att
studera lokalens inre. Strax efter kl. 9 på onsdagen, således
omedelbart innan mordet begicks, iakttogs samma
person på Malmtorgsgatan.
Mördaren i arbete.
Den första faktiska upplysning polisen erhöll om
mördaren var att han var svensk och att de cirkulerande
ryktena om ett utländskt förbrytarband voro oriktiga.
En person som vid 1o-tiden ämnade sig in i Gerells
växelaffär för att växla pengar fann järndörrarna till
gatan tillskjutna. Han blev först något överraskad,
men förmodade att dörrarna endast av någon tillfällighet
slagits ihop. Han drog i den ena dörren för att öppna
och gå in, men hejdades av en mansröst inifrån, som kort
och kärft kastade emot honom ett:
Här är stängt!
Mannen som ville ha växlat ryggade tillbaka för den
befallande rösten, och då han inte hade någon anledning
att tro annat än att det var en behörig person som gav
beskedet, gick han sin väg — sannolikt räddad ur en
överhängande livsfara, ty det är tämligen givet att
förbrytaren stod beredd att, om det bleve nödvändigt, föröva
ännu ett mord. Dörren hade öppnats så litet att det varit
omöjligt att se den som talade.
Hur man kom mördaren på spåren.
Uppslaget till hans gripande gavs av portiern på Hotel
Temperance, Richard Larsson. När underrättelsen om
mordet nådde dit, riktades hotellpersonalens misstankar
ögonblickligen mot en person som logerat i hotellet
över natten. Han hade gått ut vid halv g9-tiden på
morgonen och kommit igen mellan 11 och 12. Städerskan hade
då velat gå in till honom, men han hade häftigt ropat åt
henne att inte komma in. I det hon gläntade på dörren,
tyckte hon sig se att han sysslade med sin koffert och
att han sökte dölja något: hon tyckte att det liknade
långa sedlar. Han lämnade hotellet någon stund före
kl. 3. Vid uppgörelsen visade han sig mycket nervös,
fumlade med nyckeln till sin koffert, så att nyckeln gick
sönder. Han gav mycket frikostigt drickspengar, sade att
han skulle komma igen dagen efter och bad att kofferten
skulle få stå kvar.
Stadsfiskal Lidberg sände genast ett par detektiver
till hotellet, kofferten öppnades och man hade genast
klart för sig att man var mördaren på spåren. Här fanns
det mesta av det stulna, nedsölat med blod, liksom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
