Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1910
Helga de la Brache rediviva.
Zz
Zz
Å
LÅ
f
Å
PRESIDENT
ÖSTERGREN
De la Brache-målet åter före — en rad lysande vittnen.
Helga de la Brache-mannen stämmer.
F. d. landstingsmannen Per August Johansson som gjort sig
riksbekant genom sitt energiska arbete i den kända Helga de la
Brache-affären har nu åter inlämnat stämningsansökan. I
denna yrkar han stämning på änkedrottning Sophia, samt
prinsarna Carl, Eugen och Bernadotte med yrkande att dessa måtte
åläggas vid verksam påföljd att en för alla och alla för en till
sökande genast utlämna i original fyra brev avlämnade 1842
av Anna Helga de la Brache till dåvarande kronprinsen, sedermera
konung Oscar I för påseende. Hr Johansson omnämner vidare att
utom de ekonomiska motiven föreligga moraliska samt politiska
och framhåller »att denna fråga enligt offentliga icke åtalade
påståenden utgör ett band med därav följande svaghet på vår
dynasti». Anledningen till såväl faran som svagheten skall bestå
däri att denna Helga var dotter till framlidne f. d. konung
Gustaf IV Adolf i ett med sin förut frånskilda drottning Fredrika i
hemlighet ånyo ingånget äktenskap, samt att ryska kejsarhuset,
såsom närbesläktat med Anna Helga till henne och för hennes
räkning hos konung Carl XIV Johan jämväl i hemlighet
deponerat ej mindre än sammanlagt nu motsvarande 6 miljoner kronor,
men att dessa pengar blivit så förvaltade att de spårlöst
försvunnit och aldrig kommit Anna Helga till del vadan hon måste
framsläpa sitt liv i armod.
En Helga de la Brache-rättegång.
Det av landstingsman P. A. Johansson mot konungahuset
väckta målet rörande utbekommande av Anna Helga de la Bra-
146
ches mångomskrivna brev förekom den 1 sept. (efter nära tre
månaders långt uppskov). Kärandeplatsen intogs av hr
Johansson själv, medan hovauditör Ljunggren liksom förut företrädde
svarandena. Av de vid förra rättegångstillfället hörda vittnena
hade två, greve G. von Rosen och generaldirektör Lagerheim,
infunnit sig för att justera protokollets återgivande av deras
vittnesmål och eventuellt göra tillägg till desamma. På
svarandeombudets begäran att uttala sig om fröken de la Braches person
yttrade greve von Rosen: »Min övertygelse är att fröken de la
Brache ej var någon medveten bedragerska. Om hon bedrog så
var det omedvetet, ty hon var själv fullt övertygad om
verkligheten av sin börd. Hon hade från sin tidigaste barndom hört
rykten och utsagor, varav bildades den saga som hon
komponerade och trodde på ända in i döden. Något mystiskt låg det
emellertid över hennes börd.»
Bland de inkallade vittnena märkas förre justitieministern
Aug. Östergren, förre prof. Carl Norrby, vilken på sin tid företog
den bekanta utredningen om fröken de la Braches härkomst,
f. d. landshövding Lothigius, komminister A. Leuwgren, litteratör
F. A. Blomqvist, konteramiral Th. Sandström, fröken Hilda
Wennberg, vilken under lång tid fungerade som mellanhand
vid konungahusets privata välgörenhet. Vidare inkallas
hovmarskalken Printzsköld och landshövding Husberg,
generaldirektör A. Lagerheim och den 8o-åriga fru Nyberg som vid
förra rättegångstillfället glömt sina glasögon hemma och därför
ej kunde uttala sig om fröken de la Braches namnteckning.
Hon hade närvarit vid fröken de la Braches dödsbädd.
— Jag stod och höll henne i hand säger fru Nyberg, och hon
sade även då att hon var dotter till Gustaf IV Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
