Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1913
Midvinterblot.
Midvinterblot av Carl Larsson.
C. L. på Nationalmuseum.
C. L. är nöjd med den tolkning han gett sitt
Midvinterblotämne, har han förklarat till en intervjuare. Han är
inte bara nöjd: Jag står och faller med detta verk, säger
han; det står en man bakom det.
Skissen är bristfällig, det medger jag gärna. Men jag
ser för mitt inre öga hur Midvinterblot skulle kunna
framstå i prakt och härlighet, och får jag blott den historiska
sakkunskapen till hjälp skall snart min drömsyn vara
fullbordad. Jag tänker söka få fram dess skönhet med
breda linjer och stora, platta, enkla färger, någonting
påminnande om de gamla bondmålningarna, men även
om de assyriska relieferna eller de grekiska
vasmålningarna.
När jag gjorde målningarna i de nedre hallarna, var
jag bunden av vissa direktiv. Nu har jag tillfälle att
visa min egen konst — varför skulle det nekas mig?
Jag har också lyckats skjuta in det religiösa momentet,
som jag håller så styvt på. Men jag är van att man söker
mota mig. Vilken strid var det inte om mina första
fresker? Jag minns när gamle Wennerberg förebrådde
mig och förklarade att jag naturligtvis skulle hugga ned
dem. Och nu får jag erkännande både inom- och
utomlands för dessa mina verk. Och detta trots att de aldrig
blivit antagna. Tro mig, jag är inte här för att söka bröd,
utan det är mitt konstnärliga samvete som bjudit mig
att fullfölja min uppgift. Nationalmuseum behöver mig
och jag tycker att man borde känna mig så pass bra att
man hade förtroende för mig. Om jag också målade
aldrig dens moder på väggen, så skulle jag väl alltid
göra det konstnärligt. Det finns för mycket småfuttiga
andar här i landet. Låta de mig vara i fred, så skall
fresken bli så ståtlig att man en dag skall stå och gapa
och förvåna sig över att man en gång brucklade.
En skymningsstund på Sundborn.
Carl Larsson fyllde 60 år den 28 maj.
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
