Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1913
OM ISRAELITERNA.
(Ur strödda uppsatser av professor Winroth. Del VIII.)
Israeliternas framsteg inom Stockholms högskola.
Vart man vänder sig i högskolan, snavar man på en
israelit och ett israelitiskt intresse. Jag vill visst icke
utestänga israeliter från alla platser av inflytande. Men
därifrån och till att inrymma dem en förhärskande
ställning är ett långt steg, och man bör i tid tänka på
deras förmåga att, där en funnit sin väg fram, hänga
fast vid honom i sluten trupp och långdans samt att,
väl på platsen, förvandla den till en operationsbasis för
sina särskilda intressens befrämjande. Det är beklagligt
att de, som skiftesvis styra vårt lands öden, alla skola
vara så blinda för att det även rent lokalt brister oss
nationell samling och för vad härutinnan bland annat
Stockholms högskola erbjuder av möjlighet till
förbättring.
Israeliternas framsteg i landet.
I min barndom visste man i Stockholm knappast om
andra israeliter än de två bröderna Leja med sina
gottköpsartiklar för stora och små barn. Huru annorlunda
nu. Vi hava dem överallt, alltjämt i livlig köpslagan,
men i större förhållanden och under ivrig inbördes
handräckning, Fattigt land säga de och skuffa skrockande
på varandra, men förfärligt enfaldigt folk. Ändå rätt bra
att få, blott man sköter det rätt och till en början icke
går bröstgänges tillväga. Så småningom förvärva
inflytande, sätta högt pris på sitt och de sina och hålla dem
i god belysning, suga sig fast överallt
där livet flödar såsom starkast, göra
sig till mellanhänder och
ställföreträdare för allt och alla, uppmuntra
massornas och enskildas behov och
genom verkligt eller förespeglat
avhjälpande få dem i sin hand,
tillägna sig bestämmande inflytande
på maktfördelningen och
värdeförändringar och i tid flytta sig och
sitt över från förlust till vinstsidan
samt framför allt hålla ihop, arbeta
i det tysta och låta andra löpa
riskerna av misslyckat utfall och andra
obehagliga påföljder. Pressen är ett
Svenska Akademien hölls under sin forne energiske
ledare stängd för ej blott August Strindberg utan även
för israeliter. Men så fort bålverket fallit, var man genast
färdig med bot och bättring. Av Strindberg fanns väl
ej längre kvar mer än minnet av en rik begåvning med
de äkta svenska dragen av hetsig kamp, glädje, växlande
stämningar och brusten harmoni, men dess mer av det
andra med dess banala pose, ytliga gottköpsarbete och
måttlösa reklam. I en enda serie tre halvsemiter med
oförvanskade rasmärken under pressens mångstämmiga
bifall till vad som gjorts för att avplana den samlade
skulden till det svenska andelivets nydaningar.
Vi svenskar eller kanske rättare stockholmare ondgöra
oss städse över våra närmaste grannar. Nå, skräcken för
ryssarna är kanske naturlig i betraktande av äldre tiders
erfarenhet och gramsenheten på norrmännen desslikes
till följd av vad nyss inträffat, fastän vi väl själva haft
skulden till våra missöden och veterligen ej förebygga
deras återupprepande genom det sätt, varpå vi bära dem.
Men vad har dansken, som genom oss kommit till så
stor skada, egentligen gjort oss för ont? Då vi slå löst på
honom, är det dock för den köpenhamnska judens skull
Det är han, som bedrager och klår oss samt i sina
tidningar gör sig löjlig över våra stora later — det förra
enligt sin egen natur och det senare i misslyckad
efterhärmning av det danska skämtlynnet och i syfte att visa
bästa möjliga danska sinnelag. Får han så hem och
nationalitet härstädes, blir han väl
icke otrogen sin medfödda natur,
men vet snart att skicka sig såsom
äkta svensk och stockholmare, såväl
i storslaget uppträdande som i gnat
på grannarna. Skulle icke vi som
äro så misstrogna mot de dock
närbesläktade främlingarna på landets
gränser, hava skäl att iakttaga en
viss måtta i vårt förtroende till de
oss så fjärran stående främlingarna
mitt ibland oss? Icke bliva de så
på engång svenskar genom bosätt-
gott medel, men det är så många
andra, som därigenom kunna vinnas
och i sin ordning komma till
användning.
270
Professor Ossian Winroth.
Född 14 mars 1852 i Stockholm. Rättslärare,
professor sedan 1907 vid den nyupprättade stats-
och rättsvetenskapliga avdelningen vid Stock-
holms högskola. Juris hedersdoktor vid
Jubelfesten i Uppsala 1893.
ning och naturalisation, det må nu
spädas med dop eller
äktenskapsförbindelser härstädes, rasolikhet
utplånas dock ej så lätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
