Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1915
Från den lärda världen.
Doktorsdisputation i högskolan.
Fil. lie. K. Asplund försvarar sin
avhandling om Egron Lundgren.
Fil. lic. Karl
Asplund, välkänd både
som konstkritiker o.
skönlitterär
författare, försvarade i går,
d. 8 maj i Stockholms
högskola med
otvivelaktigframgång sin
doktorsavhandling
om Egron Lundgren.
På opponentbänken sutto docenten J.
Roosval, d:r A. Gauffin och
hovrättsnotarien R. Hyltén-Cavallius, respektive
1:a, 2:a och 3:e opponenter. Akten leddes
av professorn i konsthistoria Osvald
Sirén, vilken också deltog som extra
opponent. Samma roll utförde professor
Karl Warburg samt d:r C. D. Moselius.
En ganska stor lärosal hade måst tas
till för att rymma alla åhörare, bland
vilka man såg rektor och fru Bendixson
och professor Gerard De Geer.
Åtta nya doktorer.
Vid promotionen i samband med
Stockholms högskolas årsdag komma åtta
akademiska medborgare att lagerkransas.
De äro filosofie licentiaterna Hans Ahlman
(geologi), Karl Asplund (konsthistoria),
Björn Palm (botanik), Reinhold
Palmqvist (matematik), David Stenqvist(fysik),
Nils Sundius (mineralogi och petrografi)
och Karl Åmark (nationalekonomi) samt
juris licentiaten Åke Holmbäck.
En kvinnlig studentmössa.
Författarmärket Peter Norden föreslår
i Idun en särskild studentmössa för
kvinnor istället för den maskulina, som inte
klär dem. »Vi skola ha den vackra vita
sammeten, som förut, det svarta (eller
blåa) bandet med den blågula kokarden,
Men vi skola inte ha någon skärm.»
Bibliographia Collijniana.
Till förste bibliotekarien i k.
biblioteket, Isak Collijn, överlämnades den 17
juli med anledning av hans 40-åriga
födelsedag en fest- eller
hyllningsskrift, som
under titeln Bibli-
ographia Collijniana
innehåller =
förteckning över samtliga
av honom intill
bemärkelsedagen
utgivna skrifter.
Karl Asplund.
Isak Collijn.
360
S:t Eriks skrin.
S:t Eriks skrin i Uppsala öppnat.
Relikskrinets innehåll undersökt
den 31 mars.
Man hade gjort sitt till för att förläna
all nödig auktoritet åt den högtidliga
seansen i Uppsala domkyrka då Erik den
heliges skrin bakom högaltaret för minst
sjätte eller sjunde gången sedan den
grundliga okulärbesiktningen 1791 ånyo
öppnades. Som ojäviga vittnen närvoro
kronprinsen samt ecklesiastikministern,
till vilkens fögderi denna ecklesiastika
angelägenhet hör, och för övrigt en hel
stab av myndighetspersoner. Den
kritiska sakkunskapen, historien och
pieteten representerades av tillförordnade
landshövding Hamilton, rector
magnificus professor Schäck, riksantikvarien,
ärkebiskop och domkapitel, professorerna
Hammar, Quensel och Ramström som
medicinska och osteologiska auktoriteter,
amanuensen d:r O. Janse och docenten
Roosval, kyrkohistorikern K. B.
Westman och textilexperten Agnes Branting.
Allt togs i pietetsfull ordning. När det
med en takryttare prydda skrinet
befriats från sitt gallerverk och förts fram
på en upphöjning framför högaltaret blev
man först i tillfälle att riktigt beskåda
detta charmanta omhölje, av Johan III:s
hovkonstnärer utfört i förgyllda, etsade
silverplåtar med religiösa reliefbilder,
som sluter sig om det i röd sammet prydda
skrinet med helgonets jordiska kvarlevor,
vartill kronprinsen fick nyckeln, för att
verkställa det solenna ögonblicket.
Först kom till synes den förgyllda
kungliga kopparkronan med blå, gröna
och röda stenar vilken sattes till
elvahundratalet, således den äldsta
kungakrona vi ha, samt konstaterades av
riksantikvarien bestå av tolv olika delar,
uppenbarligen flera gånger skadad och
lagad. Den bekanta sicilianska vävnaden
som täckte skelettdelarna visade sig vara
en tronhimmel i miniatyr och bedömdes
likaledes till elvahundratalet.
En kinesisk disputation i Uppsala.
Fil. lie. B. Karlgren försvarar med stor
framgång en sinologisk avhandling.
En
doktorsdisputation i kinesiska, den
första som någonsin
hållits i Sverige, var
något som även
denna
doktorsproducerande säsong kunde
sätta fart i Uppsala.
Och det var ingen
liten lärosal man
fick ta till när den två dagar förut
licentist vordne unga sinologen Bernhard
Karlgren den 21 maj skulle försvara
sin doktorsavhandling över den kinesiska
fonologien. För tillfällets ovanlighet
betecknände var att fakulteten måst
tillkalla professor Conrady från Leipzig, en
av de få levande forskare av rang på det
kinesiska språkets område, för att få
någon fullt sakkunnig opponent.
Professorn hade för övrigt också examinerat
för licentisten. Andre opponent var
professor Lundell, under vars ledning
respondenten fått sin grundläggande utbildning
som fonolog. Bland de närvarande syntes
ärkebiskopen samt professorerna Noreen,
Wiklund, Johansson och Zetterstéen.
Disputationsakten var alldeles
osedvanligt kort, men så mycket angenämare
för alla parter. Professor Conrady började
sin opposition med en livlig lyckönskan
till respondenten för avhandlingen, vilken
han helt enkelt betecknade som
banbrytande och förebildlig. Efter ett par
små anmärkningar, vilka på det mest
tillfyllestgörande sätt bemöttes, tackade
professor Conrady för att han fått närvara
vid den så stora förhoppningar väckande
inaugurationen av den sinologiska
vetenskapen i Uppsala. Vad han här upplevat
vore ettäven för Tyskland efterföljansvärt
exempel på framstående forskningsarbete.
+.
Ett märkligt forskarresultat har i
dagarna gjorts i Riddarholmskyrkan i det
att en falsk Vasagrav blivit avslöjad. D:r
M. Olsson har näm- 3 FE
ligen konstaterat att
»Äldsta Vasaättens
grav»ingalundainnehåller några
lämningar från Vasaättens
äldsta tider, utan helt
och hållet förskriver
sig från 1600-talet.
Bernhard Karlgren.
Martin Olsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
