Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1916
En utdöende ras.
den mest trafikerade tiden på dagen, men eljest hör han
egentligen hemma på söder, där han alltid älskat
Katarina och Blecktornsgränd. Ni lägger nog märke till
honom i vimlet, ty »Kalle Vänster» är alltid omsvärmad
av en massa pojkar, som göra honom livet surt. Det är
En vemodig skald på nedre Drottninggatan.
Ekeblad, vittberest och världsmedfaren; älskaricke Bratt.
Livet har farit hårt fram med honom, och ibland kan
svårmodet nog trycka honom tungt. Visserligen var hans
far ingen baron, men kanske skulle man kunna kalla
honom gulaschbaron. Ekeblad senior var med om
hästjobberiets glansdagar «och
tjänade en massa pengar. Han
klädde sig som en greve och
hade hästar och ekipage. Och
Ekeblad junior utpyntades i
sammet och spetsar och fick
en liten ponny som han
brukade rida på utmed
Strandvägen, betittad av en
avundsjuk allmänhet. Men så dog
gubben far, hästhandlaren, och
unge Ekeblad blev en rik
arvtagare, som reste utomlands
och roade sig. Han drack
champagne i Paris och hade
egen loge på teatern i Berlin. Fastän slutligen togo
pengarna slut, ty unge Ekeblad hade aldrig lärt sig räkna dem
så noga. Skulderna växte höga, och så stod han där på
bar backe med två tomma händer.
Ekeblad.
Livet är ibland mycket hårt, och det har inte varit
vänligast mot skalden Ekeblad. När han nu sveper en
pilsner på något ölkafé i Klara i pausen mellan morgon-
och middagstidningarna, kan han också ibland bli bitter.
Ty det är ännu inte alltför länge sedan han reste ut som
rik karl. Skalden Ekeblad är bara 45 år gammal. Skald
har han för resten inte alltid varit. Men en dag i
ensamheten på försörjningsinrättningen fann han sig plötsligt
kunna skriva vers. Och dikten har sedan varit honom
en lisa mitt uppe i verklighetens tråkigheter. Helst om
han får en och annan krona för sina små vershäften,
aldrig digrare än fyra sidor, prydda med skaldens motto:
Arbeta, vara god och ärlig, ha i viljan stål,
njuta måttligt blott av ädla nöjen, se där mitt mål.
Han har t. o. m. skrivit verser tillägnade Daniel Fall-
icke alltid angenämt att vara en bekant man, och »Kalle
Vänster» har länge fått höra pojkarna ropa:
»Har du hört en olycka på Söder?
Kalle Vänster har tittat åt höger!»
ströms jungfru och då hoppas vi honoraret blev särskilt
gott.
Ett folkfantasiens guldfynd på Vasabron.
»Byggmästaren» läser för de osaliga och tittar på
Riksdagshuset.
»Gubben på
Vasabron» kan inte häller
sägas ta stor notis om
den övriga världen. Gud
vet hur gammal han är,
men han har redan för
en del år sedan fyllt
åttio. Har han börjat
krångla litet de senaste
åren med sitt förut
regelbundna pass, så kan
alltså ingen förtänka
honom det. På
förmiddagen tittar han väl i
alla fall ned till
Vasabron ett tag för att beskåda riksdagshuset med ett
intresse som skulle kunna verka ironiskt. Förr stod
Lindqvist på Norrbro och nu återfinnes han oftast i
Kungsträdgården, där han, rätt vad det är, finner nya saker
värda att beskådas.
Stör honom inte då när han mumlar sina ramsor!
Lindqvist läser för de osaligas själar, och det bör ju
alltid vara lovligt. Han kallas allmänt för »byggmästaren»
och fantasien har gjort honom till ett offer för
byggnadskrascherna i Vasastaden för många många år sedan. Folk
som nu en gång vet allting har också förklarat att han står
på Vasabrön och sörjer sin son, som en gång drunknade
där. Det är ju mycket vackert. Egentligen har Lindqvist
aldrig haft några barn, och byggmästeriet är också
ovisst. Men man vet att han en gång var med och murade
vid riksdagshuset. Hans originalitet består kanske, när
allting kommer omkring, endast i att han är en smula
fjollig. Men ni kan ju låta bli att störa honom i alla
fall! Dagens Nyheter.
(Teckningarna av Nils Ringström)
399
»Byggmästaren».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
