Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1917
Ur årets krönika.
Katrineholms kyrka.
Katrineholm blir stad vid nyåret.
Katrineholm är stad från och med I
januari 1917 enligt k. m:ts på tisdagen
19 dec. meddelade beslut. Den nya staden
skall överta det nuvarande
municipalsamhällets namn. Den skall i kyrkligt
avseende fortfarande tillhöra Stora
Malms församling. Däremot skall staden
utgöra ett eget skoldistrikt.
Katrineholms samhälle har präglats av
en amerikanskt hastig utveckling och
dess historia sträcker sig endast tillbaka
till år 1862, då västra stambanan invigdes
och Katrineholms station kom till.
Förut fanns, där nu Sörmlands läns
blivande tredje stad ligger, endast ett litet
torpställe. I slutet av 1870-talet blev
byggnadsverksamheten emellertid livlig
och Katrineholms första storindustrier,
Karl Fredrikssons träförädlingsfabrik och
Grönkvists mekaniska verkstäder
uppstodo och nådde snart en storartad
utveckling. Numera framlidne
grosshandlare August Kullberg, vars namn
oupplösligt är förbundet med
Katrineholms historia, grundade vid denna tid
sin stora maskin- och exportfirma, vilken
hastigt växte ut till en miljonaffär och
bidrog i ej ringa mån till samhällets
framåtskridande. Genom k. m:ts beslut
den 13 juli och 17 augusti 1883 blev
Katrineholm municipalsamhälle, och det
är som sådant som Katrineholm nu vid
årsskiftet övergår till sin stadsvärdighet.
Folkmängden uppgår nu till över 7 000
personer och man beräknar på goda
grunder att, om byggnadsverksamheten
hinner följa med den industriella
utvecklingen, Katrineholm på tre år skall vara
uppe i en folkmängdssiffra på 10 000.
458
Aguéli död.
Den 1 oktober
överkördes och
dödades i Barcelona
den svenske målaren
Ivan Gustave Aguéli,
(egentligen John
Gustaf Ageli.) Han
vistades större delen iz
av 1890:talet i Paris, Gustave Aguéli.
där han dessutom <Ungdomsporträtt.
ägnade sig åt religionsfilosofi,
språkvetenskap och mysticism. Han blev
anarkist och övergick sedermera till
Islam. En gång demonstrerade han mot
tjurfäktningens införande i Frankrike
genom att avlossa ett skott, som dock
ej träffade, mot toreadoren.
När Carl Laurin hotades med
duell av Aguéli.
Herr Carl Laurin hemsöktes någon
gång på våren 1912 av Aguéli. Genom
missförstånd trodde hr Laurin att det
var fråga om någon
penningförsträckning, vilket i hög grad förtretade Aguéli,
som på stående fot utmanade till duell.
»Något häpen invände jag att det
hade varit mycket pinsamt för mig, gift
och barnafader som jag var, att duellera
med honom, så mycket mer som i
Sverige (mitt och Aguélis fädernesland)
det är både i lag och vad mera är,
genom sed förbjudet att ge sig in i
tvekamp. Han förklarade mig emellertid
efter min ursäkt vara en man av ära,
och började nu i en alldeles annan ton.»
Det visade sig att Aguéli önskade
anvisning på någon framstående svensk
vegeterian, vilket han också fick. Herr
Laurin erinrade sig nämligen Saxon.
Efteråt fick herr Laurin veta att
Aguéli på allvar törstat efter hans blod.
Han hade nämligen vänt sig till Gösta
von Hennigs och Karl Nordström och
bett dem vara sekundanter.
Ett fult namn på Kristinehamn.
Staden för dagen är Kristinehamn,
om vilken från två håll förmäles att den
går under det fula namnet Lusasken.
Hr Georg Wahlström, Karlstad, berättar
att det en gång i staden fanns en
handlande som hette Ask och som hela bygden
köpte sina kammar av. Handlanden fick
med anledning därav namnet Lus-asken.
När bönderna i trakten skulle in till
Utsikt över Sollefteå.
Sollefteå blir stad.
Den 1 januari firade Sollefteå sin
tillblivelse som stad. Utan egen jurisdiktion,
lyder den nya staden under Sollefteå
tingslag.
Fången begär semester.
Hr Jalmar Viksten, som sitter 8
månader på Långholmen för Stormklockan,
önskar semester från den 5 juni till den
15 augusti. Han avtjänar i ett kör tre
olika straff, vilket han tydligen finner
väl ansträngande. Då två av straffen äro
fullgjorda den 5 juni tycker han att
det kunde vara lämpligt med ett
avbrott då.
Skärgårdens målare.
Vi stötte i går ihop
med hr Axel Sjöberg,
som just kommit
från Köpenhamn,
sedan han packat in
efter sin nu avslutade |
utställning i Den
frie udstilling där.
Konstnären lyste
som endasten 50-årig
målaryngling kan det — med en framgång
bakom sig och nya uppgifter hägrande
framför sig i marssolen. Utställningen i
Köpenhamn har gått utmärkt.
Tidningarna därnere ha varit utomordentligt
vänliga och köpare har det funnits i
tillfredsställande omfattning. Lokalen för
utställningen, betydligt mer anspråkslös än
Liljevalchs, är överlägsen vad
ljusförhållandena angår och dansk publik lägger
i dagen ett intresse för konst som inte
ges på denna nordliga breddgrad.
Axel Sjöberg.
sta’n och handla var det mycket vanligt
att de sade: Vi skall fara till Lus-Asken.
Det är lätt förstå att på det sättet det
fula namnet gled över på staden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
