Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1919
Lönnbränneri springer i luften.
En dundercentral avslöjad av polisen. Bränningsapparat i
Västerlånggatan 12 blir för varm och springer i luften.
En kraftig explosion som får vittgående följder.
Nog vet man att lönnbränningen
florerat och florerar rätt så kraftigt
i dessa tider, och man vet också
att allt möjligt görs för att stävja
ofoget, men ett mer belysande
exempel på hur omfattande trafiken
är och vad för konsekvenser den kan
medföra fick man först måndagen den
14 juli. En av de säkert största och
mest frekventerade
hembränningscentralerna, belägen i huset
Västerlånggatan 12, råkade nämligen då ut
för en olyckshändelse som lämnade en
ganska klar inblick i den värda
hanteringens mysterier. Av någon
anledning exploderade nämligen
apparaten man brände i, och explosionen
var så kraftig att fönsterrutorna
trycktes ut icke blott i den lägenhet
där bränningen försiggick, utan även
i våningen ovanför och i huset mitt
över Kolmätaregränden, som från
12:an Västerlånggatan går ned till
Nygatan. Gardinerna i
brännerilägenheten fattade eld, och man
befarade till en början att elden skulle
sprida sig vidare, men en avdelning
från Johannes brandstation, som
genast kallats till platsen, lyckades
snart avvärja all fara. Tre personer,
lägenhetens innehavarinna, en
frånskild hustru Elsa Maria Lindberg,
dennas lilla 4-åriga dotter Elsa
Gunhild Elisabet samt en f. d.
handlande, E. Karlström, blevo samtliga
mer eller mindre illa brända. Värsta
skadorna ådrogo sig kvinnan och
flickan; båda fingo svåra
brännskador i ansiktet och å händerna,
flickan fick dessutom håret alldeles
avsvett, Karlström slapp lindrigast
undan.
Såväl kvinnan som Karlström ha
redan åtskilliga gånger haft med po-
lisen att göra, just för hembränning.
Det värda paret har nu kamperat
ihop en längre tid och specialiserat
sig på motorspritsförädling. Något
annat yrke ha de inte. Den vanliga
taktiken, då det går på sned på ett
eller annat sätt, är att Karlström
nekar och skjuter skulden på sin
medhjälperska. Så beslagtagas
apparaten och spriten av polisen, det
betalas böter, och sedan skaffar sig
Karlström en ny uppsättning nödiga
agremanger och fortsätter där han
slutade.
Säkrast att hålla temperaturen i
apparaterna under 96 grader.
Men riskabelt är tydligen
hantverket. Rätt som det är kan hela
tillställningen flyga! i luften, och då
blir man bränd,
men och så kommer
| | polisen till råga
på allt. Många
| vidtaga
visserlii gen det försik-
|: tighetsmåttet att
E. Karlström. förse apparaterna
»Stor-Kevan». med termometer,
för att kunna se då
temperaturen alltför betänkligt börjar
närma sig den kritiska punkten —
En av »Stor-Kevans» apparater.
Förvaras på kriminalmuseet.
96 grader. Då är det nämligen
säkrast att släcka gasen, ty annars
kan man vara ganska säker på att
den stora olyckan är nära att
inträffa. Huruvida Stor-Kevan och
hans medhjälparinna — eller kanske
det skall vara tvärtom — hade någon
termometer eller ej, har man ännu
inte kommit underfund med, och
det är ju förövrigt ganska likgiltigt.
Han bör emellertid snart vara van
vid att handskas med de ömtåliga
tingestarna, gammal och ihärdig
lönnbrännare som han är. Den
vackraste apparaten polisen
någonsin kommit över var en gång hans
tillhörighet. Den är av koppar —
förvaras nu i kriminalmuseet — och
mäter i det närmaste två meter i
höjd och 60—-70 liter i rymd. En
sådan får man inte se alla dagar.
Den avbildas härnedan.
»Stor-Kevan».
Stor-Kevan är en kraftig man
med ett imponerande yttre. Hans
tilltalande utseende störes dock
något av att han är låghalt, vilket
är en följd av hans något hetsiga
lynne. Vid ett tillfälle, då han satt
på läktaren i Berns, fick han
nämligen se ett par personer nere i
hallen, vilka misshagade honom, och
för att ge uttryck åt sina känslor
hoppade han rakt ned på dem. Det
hela avlöpte dock inte bättre än att
han skadade sig i foten, och det
hänger i än. Genom den nu senast
timade beklagliga händelsen har
hans ansikte även blivit en
smula vanställt. Hans förut mycket
röda näsa blev sålunda ännu rödare
genom att komma i litet för stark
kontakt med den exploderande
brännerianordningen.
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
