Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1919
Stora debatter i kamrarna.
I första kammaren med 78 röster för och 46 emot, efter långa
Åttatimmarsdagen — en katastrof?
Greve J. G. Lagerbjelke (h):
Faktiskt
förhåller det sig så, att
vårt — näringsliv
står inför en
bristning, och att
ökade driftkostnader
måste leda till en
äm ban katastrof, vilken
kommer att ta sig uttryck i inställd
drift och arbetslöshet. Däremot
finns endast ett medel: Ökad
produktion och större sparsamhet samt
minskad konsumtion inom alla
samhällsklasser.
Konjunkturerna ogynnsamma.
Herr Hj. von Sydow (h):
Om den
förkortade arbetstiden
kunde uppvägas
av större
arbetsintensitet vore ju
ekonomiskt sett
intet att erinra |
mot ett antagande
av förslaget. Men kan ej
8-timmarsdagen antagas utan att vårt
ekonomiska läge försämras och
dyrtiden förlänges, har man anledning
ställa sig betänksam. Och det torde
vara klarlagt åtminstone i den större
industrien att den minskade
arbetstiden ej kan återvinnas genom större
arbetsintensitet.
Ett av de skäl som i våras
anfördes mot förslaget var den svenska
industriens tryckta läge. Sedan dess
ha förhållandena ytterligare
försämrats, De nuvarande
konjunkturerna borde mana till synnerlig
varsamhet.
Sverige går inte i spetsen.
Statsrådet Ö. Undén (s):
Här är
ingalunda meningen att
vi skola gå
före andra länder.
Tvärtom finns en
rad föregångare.
Den tyska lagen
är icke — som hr
von Sydow tror — av provisorisk
karaktär. I England hade på
frivillighetens väg 8-timmarsdagen
genomförts vid de stora industrierna.
Hur det förhölle sig med Japan
visste talaren icke, men icke skulle
vi väl vänta på detta land? Det
svenska högerpartiet har en annan
syn på denna fråga än de
konservativa i andra länder. Talaren trodde
icke att högermotståndet grundade
sig på de siffror som anförts, utan
fastmer på en annan, mera
känslobetonad syn på frågan.
Lagen ökar klyftan mellan
arbetare och bönder.
Herr Nils Wohlin (j.r.):
Man ställer sto- /
ra anspråk på
teknik och
organisation, om man
begär att de
skola kunna
neutralisera verkningarna
av en plötsligt
genomförd arbetsändring som denna.
Men vi få lära oss att ta hänsyn till
arbetarnas egen vilja till arbete, och
lagen är i själva verket ett uttryck
för den ökade olusten för arbete
som går över världen som en farsot.
Lagen står i strid med den
övervägande majoriteten bland vårt
lands jordbrukare och är ägnad att
skärpa klassmotsatserna och en
därpå byggd politisk partibildning.
Åttatimmarsdagen en nödvändighet.
Herr Wigforss (s):
Om
8-timmarsdagen är ett
experiment, så har
vänstern tvingats
därtill genom sin
uppfattning om
dess
nödvändighet. En minskning
av arbetstiden är ett rent mänskligt
behov för arbetarna, ty talet om
kroppsarbetet som i sig själv varande
något gott kan icke godkännas. I
England har man till och med disku-
debatter den 27 och 29 september.
terat frågan om 6 timmars arbete.
Man har där under kriget fått en
ogynnsam erfarenhet av den långa
arbetstiden vilket förklarar att
arbetsgivarna utan större motstånd
funnit sig i 8-timmarsdagen.
Ett övergående lidande?
Herr E. Trygger (h):
Vi måste vara
överens om att
även om inom en
eller annan
industrigren ökad
arbetsintensitet i
någon mån kan
ersätta den
minskade arbetstiden, så kommer detta icke
att äga rum i stort sett. Då man har
denna ståndpunkt, har man
ingenting annat att göra än att säga nej.
Talaren var förvissad om att
Sverige skulle komma att gå
igenom även de svårigheter inför vilka
vi nu stå och som genom denna lag
kommer att förökas, men uttalade
den förhoppningen att den lidandets
väg vi nu alla gemensamt få vandra
icke måtte bli alltför lång.
Herr Johan Johansson i Kälkebo ar
En förkortad ar- 2
betstid för hela
industrin kommer
att medföra
samma = förhållande
även vid jordbru- :
ket, och det vore
för resten
inkonsekvent att fordra, att jordbrukets
arbetare skulle ha betydligt längre
arbetstid än andra, enär väl ingen
vill påstå, att detta arbete är av
lättare beskaffenhet än
fabriksarbete i allmänhet taget. Vad detta kan
innebära i kostnadsökning för
jordbrukets alster kan givetvis icke
angivas, men man kan dock med
mycket stor sannolikhet förutspå,
att det måste bliva dyrare
produktionsförhållanden, vilket åter måste
hava till följd dyrare varor och dyrare
levnadsomkostnader i allmänhet.
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
