Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192921
”Valutaschweine.”
Uppdrag i Berlin
utföras billigt och reellt. Varor köpas och
hemsändas. Vid förfrågningar och dylikt medsänd
3 kr., svaras omgående. Prima referenser.
JOHN JONSSON. Invalidenstr. 126, BERLIN N.
RIKSMARK
De som vilja avyttra dylika mot andra valutor;
såsom konstsaker, möbler etc., bedes ben.
tillskriva »X. O. Z», Dagens Nyheter, Stureplan.
Drag fördel av den låga markkursen!
Beställningar å Kläder, från Tyskland emottagas
Måndag och Tisdag 10—11 d:s kl. 9—5 å Hotell
Englund, Klarabergsgatan 50. G. PALMBLAD.
Resande i Berlin.
Svensk-tysk herre och fru åtaga sig
ciceronskap. Lenander, Bilowstrasse 89"",
seiten flägel.
Samlare
Insänd 3 kr. i rek. brev till undertecknad så
erhålles I serie äkta bolsjevikrubler, bestående av
följande valörer: I, 2, 3, 10, 25, 50, 100, 250 rubel.
Finnas även sedlar på följande högre valörer: 500,
I 000, 5 000, 10 000 rubel. Dessa kosta 1 kr. pr
tusen rubel. Sändes även mot postförskott.
K. PERSSON, Romanov Str. 62/66 Wohnung 50, Riga.
124
Valutasehweine: Svenskt rofferi på tysk botten.
Med 300 svenskar på Sassnitztåget — några intryck.
Den svenska köpmanien i Tyskland — en föga hedrande trafik.
Valutaschweine är intet vackert tyskt ord.
Otvivelaktigt är detta dock i närvarande stund det riktiga
och välförtjänta epitetet för en god del av det svenska
folket. Den tyska markkursens hastiga nedgång har
skaffat oss ett recidiv på halsen av kristidens varu- och
lagringsraseri, blott i en mycket mera osympatisk form
denna gång.
Dessa rader skrivas under intryck av en nyligen
utstånden resa Berlin—Trelleborg, på ett tåg, lastat med
inemot 300 svenskar, de flesta av dessa valutahyenor
och deras vederlikar, hemvändande till fosterjorden
efter lyckade räder i tyska varuhus och dignande under
sitt byte. Det första mötet med landsmän, när man
återvänder från en sydlänskt sorglös tillvaro i varmare
luftstreck, är inte angenämt i dessa dagar. Man är ledsen
att behöva tillstå det: man skäms en smula över sina
svenska fränder.
Redan i Berlin börjades det. Vi och våra lättfångna sedlar
hålla på att överflygla staden. På gator, i affärer, på
restauranger, överallt stöter man på svenskar, och ärans
och hjältarnas språk, mer eller mindre deformerat i akt
och mening att gälla för tyska, möter örat vid varje
vändning. Man brer sig, man smörjer sitt krås, och
framför varudisken gör man med begrundande sina hastiga
kalkyler, multiplicerar och dividerar, flyttar
decimalkommat två steg för att slutligen plocka upp dem i
nonchalanta tusental. Men det finns också en annan typ
av uppköpare, de, som gripits av förvärvsbegäret, som
ha en verklig mani, privatpersoner, som rusa från butik
till butik och kasta sig över första bästa sak bara för att
»det är ju så billigt». Inte ens de tyska små expediterna
kunna hålla god min inför denna köpvurm; de le den
svettiga och paketöverlastade svensken mitt i ansiktet,
väl underkunhiga redan vid första åsynen om vad
andas barn han är. Och i de nu i det närmaste länsade
butikerna ha påpassliga affärsinnehavare satt upp
skyltar i sina fönster med den något utländskt klingande
formuleringen »Man talar svenska». Svenskarna behärska
Berlin, men på ett allt annat än hedervärt sätt.
Verkligt förtätat får man dock intrycket av rofferiet
först på Sassnitztåget. Redan en timme före tågets
avgång börjar strömmen av svällande och pösande
kappsäckar, bärremmar och reseffekter av alla de slag, och
den tyska konduktören, med sina alltjämt martialiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
