Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strid
August Strindberg.
Nakna statyer av kända män
en stötesten
»Närmar sig den gräns där det
smakliga upphör».
Auktoriteternas åsikt om Eldhs
stadshusskulpturer.
De tillkallade sakkunniga, som
stadshusnämnden i sin tvekan om
lämpligheten av statyernas
uppsättande på den avsedda platsen
tillkallat, voro preses i Akademien
för de fria konsterna, professor I. G.
Clason, Svenska akademiens
sekreterare E. A. Karlfeldt, och
Nationalmusei chef, intendenten Erik
Folcker. Deras utlåtande lyder:
Nämnden betecknar de
ifrågavarande
statyerna, vilka
framställa helt
nakna
manliga figurer,
såsom utförda
med
»fullkomlig
porträttlikhet». Hade
så varit för-
hållandet
skulle vi utan
Konstverkens donator 5
8rossh. John Josephsson. Större tvekan
kring Eldhs skulpturer.
Gustaf Fröding.
ansett deras uppställande olämpligt
på en plats av så allmänt
medborgerlig karaktär, som trädgården
vid Stockholms stadshus.
Konstnären torde emellertid icke
avsett »fullkomlig porträttlikhet».
Hans mening har väl varit att i
figurerna allegoriskt framställa olika
arter av skaldisk inspiration och
samtidigt förhärliga några av dess
förnämsta företrädare i våra dagar.
Han har visserligen lånat figurerna
de tre männens anletsdrag, men
dessa äro givna i extasens ögonblick
och därmed idealiserade på ett sätt
som givetvis frångår den fullkomliga
porträttlikheten. Ännumindre kunna
kropparna sägas vara porträttlika.
Deras byggnad och former ha måst
anpassats efter det dekorativt
skulpturala ändamålet.
Det oaktat lär en stor del av
allmänheten komma att stanna inför
skulpturverken med samma
»synnerliga tvekan» som
stadshusnämnden. Åtminstone till en början skola
de vita marmorstoderna, som på den
för dem avsedda platsen komma att
göra sig starkt gällande, föranleda
åtskillig förargelse och menings-
1922
Ernst Josephsson.
strider av obehaglig art. Den
självfallna och samfällda känsla av
högstämt behag som figurerna borde
framkalla, skall utebli, och den
hyllning som Stockholms stad velat
ägna den andliga odlingen, skall
grumlas.
En del av dessa olägenheter
försvinna visserligen i den mån
stoderna bli »historiska» och upphöra
att gälla som bilder av samtida
personer.
Vi anse dock att med hänsyn till
platsens karaktär det valda
framställningssättet betänkligt närmat
sig den gräns där det smakliga
upphör.
Jag skrattar åt
alltsammans,
säger br Eldh.
»För mig gäller
det endast att
skapa tre
konstverk».
Vill stå helt
och hållet
utanför —
diskussionen. Carl Eldh.
1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
