Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1926
Bröllopet
en Ne os es
old och hans brud landstiga i Antwerpen
den 8 november.
Kronprins Leop
Bröllopet en folkfest.
»Helgonen sparade solen för liten prinsessa.»
Hela Bryssel är på benen, alla affärer och banker
stängda. Hur kunde man tro att festligheterna i Bryssel
skulle vara tamare än festerna i Stockholm! Hos oss
var det stort galaspektakel för societeten. Här är det
verklig folkfest, i vilken alla deltager, rörda och lyckliga
över att det älskade kungahuset fått en ny dotter, en
förtjusande ung flicka och dessutom en ung kvinna
med temperament.
Kyssen vann belgiernas hjärtan.
Man har fäst sig vid den vackra graciösa armrörelse
med vilken kronprinsessan Astrid hälsar folket, liksom
vid innerligheten i den kyss varmed hon hälsade sin
make vid ankomsten. Elle l’embrassait eperdument stod
det i en tidning. Prinsessan Astrid från Norden, hos
vilken man kanske väntade sig en sval nordisk
reservation, vann många belgiska hjärtan bara med denna kyss.
422
i Bryssel.
Under tonerna av en triumfmarsch skrider långsamt
bröllopsprocessionen upp till koret. Först kommer
skaran av biskopar, företrädd av ett silverkrucifix och
två brinnande ljus, så prins Leopold, förande sin mor,
den lilla drottningen, som strålar i guld och silver,
medan brudgummen, som alltid, är klädd i khaki. Efter
dem prins Carl med bruden, vars silverklänning väcker
sensation. Det tio meter långa släpet bäres av fyra
vitklädda grevepager. Hon är mycket blek under sin slöja
av Brysselspetsar, med en krans av orangeblommor,
som sluter tätt om huvudet nästan lika vit som
orkidéerna hon håller i handen. Uppe i koret framträda de sex
bröllopsvittnena, som under ceremonien förbli stående
på ömse sidor om det knäböjande brudparet.
Det skrives i tidningarna att vigselceremonien var
beklagligt kort tili följd av brudens protestantiska tro,
som inte medgav att man följde den riktiga ritualen.
Hemkomsten till kungaborgen ett gripande ögonblick.
Denna hemkomst till kungaborgen var kanske ett av
de mest gripande ögonblicken på bröllopsdagen. Man
grät av glädje. Drottningen och prinsessan Ingeborg
voro synbarligt rörda.
Brudparet fram!
Brudvisningen skedde omedelbart och på folkets rop:
Au balcon! Au balcon! i taktfasta rop, tre och tre. Nu
lades kronklädet över balkongbarriären, och brudparet
visade sig ensamma vid räcket. Prinsessans silverdräkt
och brudbuketten av vita orkidéer kunde tydligt
beskådas.
Man ropade sedan på konungen: Le roi au balcon!
Det belgiska kungaparet trädde fram, frenetiskt hälsade
av folket, och sist ropades på de svenska. Det blev ett
högtidligt ögonblick då prins Carl, prinsessan Ingeborg,
Astrid och Leopold stodo samlade, medan musiken
stämde upp svenska kungssången. Folket gnolade med,
fast de ej kände orden. Det var ett oförgätligt ögonblick
för svenskar i Bryssel.
Det första mötet på Belgiens mark. Prinsessan Ingeborg åskådare.
(Kyssen från norr»)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
