Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1928
Krig på arbetsmarknaden.
Arbetslagarna antagna.
Genom lag av den 22 juni upprättades
arbetsdomstolen för mål rörande kollektivavtal. Den skall bestå
av ordförande och sex ledamöter, samtliga förordnade
av Kungl. Maj:t, ordf. och två ledamöter bland
personer, som icke kunna anses företräda arbetsgivar- eller
arbetarintressen, samt för två år i sänder två
arbetsgivar- och två arbetarledamöter, efter förslag från Svenska
Arbetsgivareföreningen, respektive Landsorganisationen.
Arbetsdomstolens beslut får ej överklagas.
Årets konflikter.
2 januari.
Lockout vid pappersmassefabrikerna och de
mellansvenska gruvfälten.
Pappersmassekonflikten.
2 januari.
Regeringen tillsätter en medlingskommission med
landshövding H. Elmquist som ordförande.
25 januari.
Första medlingsförslaget avslås av arbetarna mot
deras egna förhandlingsdelegerades tillstyrkande.
30 januari.
Sågverken indragas i konflikten genom utvidgad
lockout.
5 mars.
Lockouten utvidgas ytterligare genom att omfatta
även pappersbruken.
31 mars.
Ett nytt medlingsförslag från kommissionen avslås
av arbetarna.
12 april.
Efter en viss uppmjukning antages kommissionens
förslag av deras delegerade. Arbetet återupptages i
stort sett efter påsk, men vissa bruk fortsätter
konflikten ännu några dagar.
GCruvkonflikten.
I5 januari.
Regeringen tillsätter en medlingskommission med
direktör Allan Cederborg som ordförande.
23 januari.
Sympatistrejk utbryter vid Grängesbergs samtliga
gruvor i Grängesberg, Malmberget och Kiruna. Antalet
i storkonflikten indragna arbetarna stiger härigenom
till 57 000 man.
2
Per Albin i spetsen för arbetartåget.
På order av Landsorganisationen hölls lördagen den 22 maj över
hela landet protestdemonstrationer mot regeringens förslag till lag
om arbetsfred. I Stockholm leddes demonstrationen av hr Per Albin
Hansson i spetsen för sina skaror utanför slottet.
Gruvkonfliktens kostnader.
Efter en specialundersökning av den långvariga
gruvkonflikten fastslår socialstyrelsen, att arbetarna på densamma
förlorade omkring 15 millioner kr. Genom konflikten, som berörde
omkring 8 500 arbetare, gingo i runt tal 1 4, millioner
arbetsdagar förlorade. Den sammanlagda beskattningsbara inkomsten
från av konflikten berörda samhällen minskades under
konfliktåret med omkring 28 milj. kr. Enligt en annan statistisk
redogörelse av socialstyrelsen utgjorde löneförlusterna på strejker
under år 1928 inalles omkring 45 millioner kr. :
Under konflikten erhöll de svenska gruvarbetarna betydande
strejkunderstöd från Ryssland.
26 mars, II april, 29 maj.
Misslyckade medlingsförsök.
8 augusti.
Arbetsfred slutes på i huvudsak samma villkor som
gällt före konflikten.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
