Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1932
Våldsamma strejkoroligheter.
Allmän strejk utbryter den
6 april vid de norrländska
massafabrikerna, trots att
medlingsförslaget
tillstyrkts av arbetarnas
förhandlingsdelegerade och
förbundsstyrelsen.
Strejken omfattar 14 000
man. Landsorganisationen
tar avstånd. I mitten av
maj tillkalla arbetsgivarna
arbetsvilliga, däribland
massafabrikernas egna
tjänstemän för att kunna
fullgöra sina exportleve-
ranser.
Landshövdingen manar till
besinning.
De svårigheter som i
Söderhamnsdistriktet skapats av rådande
hkrisförhållanden och särskilt den ännu
olösta stuverikonflikten avhjälpas
uppenbarligen icke genom
ansvarslösa uppträden och angrepp på
fridlysta områden, som
ordningsmakten har att med alla lagliga
medel skydda.
Den förfaltningsenliga vägen för
konfliktens biläggande känna
parterna och hunna när som helst
påkalla förlikningsmannens
förnyade medling.
Under tiden uppmanar jag den
laglydiga befolkningen att genom
besinningsfullt uppträdande och i
övvigt på allt sätt underlätta
ordningsmaktens pliktuppfyllelser samt att
icke onödigtvis beträda grannskapet
av de fridlysta områdena.
Sven Libeck.
Arbetarna, under ledning
av kommunistiska element
infinna sig i »flygande
kolonner» vid skilda
arbetsplatser.
Svårartade uppträden
med stenkastning vid
$ofiehem, Holmsund, Vivsta
varv m. fl. platser. Man
intränger på av
myndigheterna fridlysta områden.
Upprorslagen läses i
Byske den 23 maj och
polisförstärkning inkallas,
bl. a. från Stockholm.
Transportarbetarna
förklara sympatistrejk.
I Klemensnäs utanför Skellefteå stormar den 5 juli en upprörd folkmassa den
Scharinska massafabrikens fridlysta arbetsplats.
Polisen blir föremål för stenkastning och skjuter skarpt.
Aven kvinnor och barn deltaga i oroligheterna.
I Luleå tillbakavisar polisen en anstormande folkhop, i vilka åtta personer såras.
Uppträden i Munksund, Skuthamn och vid Sandarne sulfitfabrik utanför Söderhamn,
där flera poliser skadades av stenar och fyra av i upploppet deltagande
av polisens sablar och revolvrar.
Kommunistledaren häktad.
Myndigheterna i Klemensnäs vilka anse att Filip Forsberg
»Röde Filip» är den huvudsakliga orsaken till det inträffade har
häktat honom jämte journalisten Ffitz Wall i Kallholmen.
Skott, tårgas, sten i Söderhamn.
En folkskara på omkring 800 personer begav sig ned till det
fridlysta området, vid Sandarne fabrik, där de arbetsvilliga
och polisförläggningen uppvaktades med skrän och stenkastning.
Polisstyrkan gjorde en chock med sablarna, och även
tårgasbomber kommo till användning. Folkmassans hållning blev
emellertid alltmera hotande, och sedan flera polismän träffats
av stenarna ansåg sig befälhavaren, landsfogde C. Björkling i
Gävle, nödsakad att kommendera eld. Poliserna sköto ett 15-tal
Tevolverskott, varvid tre personer blevo så illa skadade att de
Måste införas till lasarettet i Söderhamn. Deras tillstånd inger
dock ej några farhågor. Under den tidigare polischocken blev
även en yngling sårad av en sabel.
Fred sluten vid massaindustrien.
Inför den Elmquistska medlingskommissionen slöts fred den
5 augusti. Det nya avtalet är i huvudsak överensstämmande med
kommissionens förslag av den 17 mars. Bestämmelser om
sänkning av driftsackorden med 7 proc. har accepterats under "det
att en del utjämningar skett med timlönerna.
Upploppsledarna från Klemensnäs.
Nio dömdes, fem fingo straffarbete.
Ledarna för upploppet i Klemensnäs, Filip Forsberg och
Fritz Wall, dömdes den 27 augusti av Skellefteå tingslags
häradsrätt till vardera två och ett halvt års straffarbete. Rätten ansåg
att oroligheterna voro att rubricera som upplopp; och likaså
ansågs det bevisat att Forsberg och Wall varit ledare:
Krigskostnaderna.
Den genom pappersmassekonflikten förorsakade minskningen
i årets massatillverkning beräknas till i runt tal 700 000 ton.
229
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
