Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad kvinnan kan.
Marie Louise Gagner.
Den 23 juni avled
i Saltsjöbaden ff. d.
lektorn vid
Stockholms seminarium,
Marie Louise Gagner
i en ålder av 65 år.
Hon blev adjunkt
vid Stockholms
seminarium 1905, och
verkade som lektor
där 1919—28.
Hon deltog i redigeringen av
parallellupplagor av Folkskolans läsebok 1919—
30. Arbetade för bättre skol- och
ungdomsbibliotek och för en bättre och
rikhaltigare ungdomslitteratur. Hon var den
drivande kraften vid införandet av
biografcensuren.
Marie Louise
Gagner.
Beklagligt intermezzo vid
Franska skolans resa.
Ett mycket egenartat intermezzo har
inträffat under den nyligen avslutade
skolresan i Italien och Frankrike, som ett
dussin elever från Franska skolan i
Stockholm företagit under ledning av skolans
föreståndarinna sedan många år tillbaka,
M:lle Roullier. När flickorna på kvällen
den 12 juli återvände hem till Stockholm
fanns inte M:lle Roullier med i sällskapet.
Ledningen för resan hade redan i
Frankrike anförtrotts en annan lärarinna.
Orsaken skall enligt uppgift vara den,
att M:lle Roullier, som tillhör en fransk
nunneorden i Chambéry i Savoyen, blivit
kvarhållen där av sina katolska
överordnade och förhindrad att fortsätta
återresan till Sverige. Skälet till det drastiska
steget torde enligt vad initierade uppge
vara det, att man förebrår M:lle Roullier,
som i inte mindre än 37 års tid tillhört
Franska skolan i Stockholm, att hon icke
bedrivit propaganda för den katolska
tron i Sverige.
M:lle Roullier åter på sin post
i höst.
Franske ministern i Stockholm, M.
Gaussen, har den 22 juli mottagit ett
telegram från franske utrikesministern,
M. Paul-Boncour, i vilket excellensen
:i klara verba lät meddela, att
mademoiselle Roullier är att återvänta någon
av de första dagarna i augusti månad
till Stockholm, där hon skall återinträda
i sin forna ställning vid Franska skolan.
20
Vad kvinnan kan.
Fru Kronberg på Rydsgård, som sålt
ett fint patent på mjölkpulver, är inte
den enda svenska som med framgång
arbetat som uppfinnare, vilket man kan få
besked om i patentverkets handlingar.
Under 8o-talet (verket tillkom 1885)
nämndes där Hildegard Sylvén, som
uppträdde med två patent: en anordning för
handsågsställningar och en dito för
segelbåtar. Under 90-talet se vi flera damer
utta patent: fru Zulamith
Wellander-Svaneskog för en askfångare för cigarrer
samt Yngva Fearnley för ett löstagbart
pipmunstycke. Under ungefär samma tid
uttog fru Gustava Angel från Jönköping
patent på sin uppfinning av
förfaringssätt vid kolning av torv. (Denna
uppfinning såldes till ett norskt konsortium.)
Kanske var det obehagliga tjuvar som
drevo Ida Andrén att uppfinna en
tillslutningsanordning för fickor. Helena
Flodins patenterade diflaska och
Mathilda Perssons sätt att bereda
kondenserad grädde förråda emellertid ett mera
kvinnligt skarplynne än de förut nämnda
damernas uppfinningar. Förutnämnda
Mathilda Persson återkommer senare
med ett sätt att behandla torv för
framställning av brännmaterial — en lockande
uppgift den tiden tydligen. Marie Louise
Hellesen fick patent på galvaniska
element och Maria Teresia Lilja för
knivskurare samt fru Mariana Lundborg för
ett sätt att konservera lax.
Anna Månsdotters hopfällbara
vävstol och Beda Lindholms penntorkare
torde ha varit betydelsefulla uppfinningar
på sin tid och likaså den portativa
bakugnen, uppfunnen av Ellen Lindholm och
överlåten på ett aktiebolag. Mathilda
Persson återkommer ännu en gång med
ett »brännämne», enligt
patentbeskrivningen »en intim blandning av torv och
trämjöl av barrträdstubbar». Clara
Smitt-Dryselius patenterade en apparat för
elektriska ljusbad och Klara Zethreus
ett hemtrevligt putsmedel för metaller.
Vid sekelskiftet uttog. Elisabeth Gadd
patent på en av henne uppfunnen
gungstol för gymnastiskt ändamål, efter vars
begagnande kanske det var bra att ha
till hands Alice Sofia Schröders
hopfästningsanordning för klädespersedlar.
Samtidigt erhåller fru A. Flygt patent på en
mackaper för krusning av örngottsband.
Huruvida damerna tjänade pengar på
sin klipskhet veta vi ej.
1933
Världens kvinnor välkomnade.
Klockan 8 på kvälz
len den 26 juni var
kvinnokonferensernas stora officiella
välkomstfest,
gemensam för I. C. W: och
Rural Women, i
Musikaliska akademien. :
Sedan : kronprinses- &
san anlänt besteg Kerstin Hesselgren.
lady Aberdeen estraden, onekligen
drottninglik i: sin hållning, iförd
hermelinsbrämad kappa och ett gnistrande
briljanterat diadem i det vita håret. Det
magnifika i uppenbarelsen har dock intet kallt
och överlägset. Det gamla vänligt
rynkade ansiktet har ett både besjälat älskligt
och icke så litet humoristiskt uttryck.
Därefter sjöng Marianne Mörner ett
par sånger av Alfvén och Rangström.
Första anförandet hölls sedan av fröken
Kerstin Hesselgren; ordförande i Svenska
kvinnornas nationalförbund: Hjärtligt
och okonstlat önskade hon älla välkomna,
särskilt förbundets vördade president,
lady Aberdeen. Vi mötas i allvarliga tider
med många tunga och svåra problem och
det har sagts, att:denna konferens skall
bjuda på hårt arbete: Men nöjet och
avspänningen mäste också få sitt. Sverige
har bjudit till för att.på bästa sätt hälsa
sina utländska gäster:
En pratstund
med Garbos farbror
— droskchauffören
[a rn nd
Veckojournalen
305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
