Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1933
Svensk konst och svenska konstnärer.
Xylografen Karl Andersson.
Xylografen Karl Andersson
80 år.
Den 20 december i år fyller xylografen
Karl Andersson 80 år. Fast en
presentation torde vara obehövlig tillåter jag
mig påminna om att han en gång varit
Sveriges förnämsta xylograf. Det var
på den tiden då man knappast kände till
något annat reproduktionssätt och då
det krävdes en manuell skicklighet, en
säkerhet och ett bedömande av valören,
som helt enkelt var fenomenal. Bland de
otaliga alstren av Anderssons stickel
kunna vi nämna illustrationerna till
Nordenskjölds »Vega-färd», Carl Larssons
»Lenngrensteckningar» och
bildmaterialet till flera av Montelii arbeten. Men så
kommo fototypin, autotypin och de
övriga landvinningarna på sättet att
återge konst och fotografier. Xylografin kom
på retur och är nu på det hela taget
bara ett minne.
Sedan Karl Andersson genomgått
Konstakademiens principskola, där han
var kamrat med Carl Larsson,
Nordensvan, Pauli och andra, studerade han i
Paris, där snart de mest lockande anbud
kommo honom till del. Men han var
svensk och stockholmare och återvände
efter någon tid till fosterlandet.
Då den gamla xylografin definitivt
avlidit och han bosatte sig i Grisslehamn
levde han till stor del på abborrmete,
Konstnärerna ha nu skapat
eget »Stim».
Konstnärerna ha nu fått sitt
efterlängtade »Stim», en sammanslutning för
bevakande av deras ekonomiska intressen
i olika avseenden. Den nya föreningen,
som i dagarna bildats, presenterades
för sina »skyddslingar» vid ett möte på
Konstnärshuset. på kvällen den 19
oktober. Den har fått namnet
Konstnärernas intressekontor, eller förkortat
»K. I. Ko», och har karaktären av
förening u.p.a. Institutionen hälsas med
tillfredsställelse av konstnärerna.
Filip Månsson död.
Dekorationsmålaren Filip Månsson
avled den 30 mars. Han var född 1864.
Efter studier vid Tekniska skolan och
vid Konstakademien reste han till
Finland och England för att förkovra sig i
staffli- och dekorationsmålning. Slog sig
ner i Stockholm som målarmästare och
dekorationsmålare. Han upptog för såväl
kalkmåleriet som för behandlingen av
trä gamla goda metoder och gjorde av
dem något personligt.
Gustaf Rydberg död.
Den svenska konstens nestor, kunglige
målaren Gustaf Rydberg, har på
morgonen den 11 oktober avlidit i sitt hem i
Malmö i den höga åldern av nyss fyllda
98 år.
+
När den gamle mästaren nu för alltid
slutit sina ögon står det klart för lite
var att Sverige i honom mist en av sina
finaste landskapsmålare under alla tider.
Yngve Berg.
men då dieten blev något monoton
grep han till pensel och palett och började
måla med samma målmedvetenhet
(ursäkta!) och flit som han förut skar i trä.
Han torde för närvarande vara Sveriges
flitigaste målare, och hans tavlor äro
spridda över hela landet, fast han aldrig
kunnat förmås utställa.
Hans originalitet är oomstridd, likaså
hans humor och gästfrihet. Den som en
gång sett eller träffat honom glömmer
honom aldrig.
Albert Engström.
Dagens Nyheter.
Gustaf Ankarcrona.
Gustaf Ankarcrona död.
Efter lång sjukdom avled konstnären
Gustaf Ankarcrona i Leksand den 17
september, 64 år gammal. I seklets
begynnelse var han en entusiastisk
deltagare i Dalarnas folkliga rörelser, i
hemslöjds-, hembygdsvårds-,
folkbildnings- och nykterhetsrörelser. I sitt
måleri strävade han efter att ge uttryck
åt det nationella och provinsiella.
»Höstplöjning» i Göteborgs museum,
»Fordomtima» (vikingaskepp, nattbild från
skärgården) i Nationalmuseum,
»Julkalas», »Det tjattras på gården», »Kring
lägerelden» m. fl.
Olof Aschberg donerar.
Bankdirektör Olof Aschberg har
donerat en stor samling ryska ikoner till
Nationalmuseum. Museinämnden har med
stor tacksamhet emottagit gåvan.
Det finns 245 nummer i samlingen,
vilken omfattar arbeten från
1400—1800-talen och är av olika konstriktningar
och ikonskolor, varigenom en god
överblick vinnes över den ryska ikonkonsten
under nämnda period.
Ikonsamlingen överlämnas till
Nationalmuseum som dess egendom med det
förbehållet att samlingen alltid skall vara
tillgänglig för fri forskning och att
åtminstone huvudparten av densamma
skall vara utställd som offentlig samling.
311
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
