Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1934
Uppfinningarna och deras män.
Ing. L. Block med den fotoelektriska
cellen, som ensam sköter stadens
17.000 gatlyktor.
Genialt öga tänder alla
stadens ljus.
Då skymningen faller hädanefter
kunna stockholmarna vara säkra på
att de få sin gatubelysning i det
absolut lämpligaste ögonblicket. Ute
vid Värtan kommer nämligen ett
överkänsligt litet elektriskt öga att
hålla vakt, och någon minut efter
»ögats» alarm tändas stadens 17 000
lampor.
Början i anläggningen är det
elektriska ögat eller, på fackspråket,
den fotoelektriska cellen, som sagt
placerad ute i Värtan. Cellen, som
inte är större än att den ledigt
ryms i handen, alstrar då den
utsättes för ljus en elektrisk ström,
och det är på så sätt möjligt att
direkt avläsa varje skiftning i
ljusstyrkan. Då det avtagande ljuset
i skymningen sjunkit till en viss
styrka slår den fotoelektriska cellen
alarm genom ett redan färdigt
elektriskt kommandosystem till alla
346
”Mått”-Johansson 70 år.
En av Sveriges
industriella
stormän, uppfinnaren
av
universalmåttsatsen, C. E.
Johansson, fyller den
15 mars 70 år.
Han är född på C. E. Johansson.
Frötuna bruk i Västmanland och
började redan som pojke
experimentera med maskiner. Vid sjutton års
ålder kom han till Amerika, där
han skaffade sig praktisk utbildning
vid flera industriella verk, men
studerade också vid Gustavus
Adolphus College i St. Peter, Minnesota.
Återkommen till Sverige fick han
anställning vid Carl Gustafs
Gevärsfaktori i Eskilstuna. Det var här
han fick idén till sitt
revolutionerande precisionsmått, som sedan
slagit igenom och användes över
hela världen. Det demonstrerades
först 1907 i Amerika, men
mottogs i början litet kyligt, då man
ansåg att det snarare var ett
instrument för laboratoriet än
för fabrikerna. Henry Ford hade
blick för uppfinningens betydelse.
Han införlivade med sitt företag
de av Johansson grundade
verkstäderna i Ponghkeepsie och knöt
uppfinnaren till sin firma, vilket
han icke haft anledning att ångra.
I Detroit, men kanske framförallt
i laboratoriet i Dearborn utanför
Fords stad, har »Mått»- Johansson
— som chef för Johansson departe-
understationerna ute i staden, där
nya vakter överta uppdraget. Så
förenklat är emellertid det hela att
man på var understation endast
behöver vrida på en enda
strömbrytare för att tända hela stationens
lampdistrikt.
Gustaf Jansson död.
En av den
svenska
järnhanteringens främsta
män,
Ööveringenjören Gustaf
Jansson, avled på
måndagsmorgonen den
23 april i sitt hem Gustaf Jansson.
i Stockholm i en ålder av 83 år.
Född i Nora av bergsmanssläkt
studerade han yrket vid olika
värmländska bruk och vid bergsskolan
i Filipstad samt praktiserade en
tid i Amerika, varefter han fick
anställning vid Munkfors, där han
avancerade till överingenjör 1884.
Det var under hans ledning som
Munkfors blomstrade upp och
förvärvade världsmarknad för sina
produkter, främst det kallvalsade
stålet. För sin insats belönades
Jansson 1921 med Jernkontorets
stora belöningsjetong i guld med
inskriptionen »För flit och
skicklighet i bergsmansyrket», en ganska
sällsynt utmärkelse.
För Uddeholmsbolaget,
vilket Munkfors bruk sorterar, var
J:s insats av den allra största
betydelse. Vid sidan av sin tjänst
hade han tid att deltaga i
ortens kommunala liv och tillhörde
bl. a. landstinget i mer än fyra
decennier.
under
ment of Ford Motor Co — fortsatt
sitt genialiska arbete.
Till Amerika hämtade han en
trupp tränade svenska arbetare —
han sätter de svenska arbetarnas
fackkunskap högst, liksom icke
något annat än det svenska stålet
duger för honom. Moderföretaget
i Eskilstuna har han inte glömt.
Han sitter i dess styrelse och bidrar
till dess framgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
