Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur
Lotten Dahlgren död.
Den kända arkiv-
> forskaren och me-
| moarsamlaren
Lot-I ten Dahlgren avled
4 den 14 januari. Från
0 1891 till 1907
redigerade hon
Fredrika
Bremerförbundets tidskrift Dagny
och medarbetade
även i andra tidskrifter och tidningar.
År 1905 började den långa raden av
hennes uppskattade levnads- och
hembygdsskildringar med den värmländska
släktkrönikan Ransäter. Hon utgav ett
femtontal dylika, bland vilka märkas:
»En svensk herrgårdssläkt», »Norrländska
släktprofiler», »Nordenfeldtarna på
Björneborg», »Jenny Lind utom scenen»,
»Frances von Koch». Hon var född 1851.
Lotten Dahlgren.
Stinkbomber i Auditorium.
Några hemmagjorda stinkbomber
kastades på kvällen den 23 mars under en
filmförevisning som Internationella
arbetarhjälpen hade på Auditorium.
Attentatsmännen har polisen inte lyckats
anträffa, och inte heller ha arrangörerna
ännu gjort någon formlig anmälan om
saken.
Flera personer blevo allvarligt
illamående, men repade sig dock snabbt
sedan de kommit ut i friska luften.
Lukten i salen satt dock i långt efteråt,
och den spred sig även till
bostadslägenheter och övriga lokaliteter. Till
och med inne på Vasateatern, där
»Hamlet» spelades, var lukten så stark
att både spelare och publiken besvärades
av den.
»Luft-Kalle» död.
Teaterdirektören
John Liander avled
den 21 januari. Han
reste många år med
revysällskap i
landsorten,
| prövat sin lycka
både i Stockholm och
Chikago. Sin största
sceniska
sedan han
Teaterdirektör
John Liander.
framgång
hade han som
kolingstypen »Luft-Kalle» i Emil
Norlanders »Den förgyllda lergöken» (1900). Han
var född 1863.
1934
årets krönika.
Tonsättarinnan Alice Tegnér 70 år
den 12 mars.
En sammanslutning inom vilken Alice
Tegnér under decennier varit en av de
bärande krafterna är sällskapet Nya
Idun, som hon berett så mycken
konstnärlig njutning med sin förnämliga tolkning
av Beethoven, Brahms och andra
musikens heroer, sitt besjälade
ackompanjemang och sitt inspirerande dirigentskap
av Idunkören.
Några gamla kamrater talade nyligen
med anledning av den stundande
70-årsdagen om vad som utom musiken och
den mångsidiga och djupa bildningen är
utmärkande för Alice Tegnér. Där
nämndes hennes av idealitet präglade
kultur, hennes förmåga av hänförelse och
högt spända intensitet, hennes känsliga
natursinne, hennes fosterlandskänsla och
människokärlek och inte minst hennes
försynta anspråkslöshet. Tills slutligen
någon sammanfattade det hela i: »Hon är
och har alltid varit ”brinnande i anden’».
Bland offentliga erkännanden som
kommit Alice Tegnér till del äro Litteris
et artibus och ledamotskap av Musikaliska
akademin.
När Fridas visor kom ut skickade
Alice Tegnér ett, hänfört tack till Birger
Sjöberg. Hon fick till svar:
Frida, nig, ej guppa blott med hatten
så en darrning fjädern genomfar.
Frida, nig! Låt som ett sommarvatten
skina grant i blåa ögonpar!
Jag vill buga medan kinden bränner,
lyfta på min hatt av flätad halm.
Damen, mild, som barnets hjärta känner,
oss förstod uti vår vardags kvalm.
Nu är det hela Sverige, som niger och
tar av sig hatten och tackar den sjuttio
år unga Alice Tegnér. Gurli Linder.
Dagens Nyheter.
Gustaf Richert död.
Den 4 februari
avled professorn i
vattenbyggnadskonst
vid Tekniska
högskolan, Gustaf
Richert, 77 år gammal.
Han var en av
initiativtagarna = till
Svenska
pansarbåtsföreningensstiftande,
som genom frivillig insamling skaffade
landet den s. k. F-båten »Sverige».
Förstakammarledamot I1907—1909,
ledamot av den s.
Gustaf Richert.
k. kanalkommittén
1909 och 1906—1909 av
vattenrättskommittén, överrevisor i
järnvägsstyrelsen sedan. 1908. Han utgav skrifter i
vattenrättsliga frågor.
Dödsceremonien ännu i helgd
ute i landet.
Bland dem, som i år få bidrag från
humanistiska fonden till vetenskapliga
arbeten av olika slag befinner sig f. d.
amanuensen Louise Hagberg, som i tjugu
år studerat svenska allmogens seder och
bruk vid dödsfall och som nu planerar
en bok med titeln »När döden gästar»,
där detta i vetenskapen sällan
uppmärksammade område behandlas. Allt som
allt utdelar i år fonden 107750 kr.
fördelade på 39 olika poster.
För att skaffa uppgifter till mitt verk
har jag i stor utsträckning själv måst
resa omkring i landet och med egna ögon
se vad som ännu finns att se, vilket
för övrigt inte är så litet. På en del håll
ha glädjande mycket av de gamla
begravningsceremonierna bibehållits, och
man kan här och var i landet få se de
ståtligaste processioner. I Dalarna
förekommer det t. ex. ännu att alla
begravningsgästerna gå till fots och att kistan
bäres, även om det är både en och två
mil till kyrkan. Vidare anses ett gravöl
på åtminstone tre dagar höra samman
med en hederlig begravning, och ibland
kan det hända att gästerna stanna
veckan ut. En mängd vackra saker kan
man träffa på i samband med dödsfallen,
och särskilt anslående är den s. k.
utsjungningen, då den svenska allmogen
visar prov på sitt fina musikaliska
sinne.
361
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
