Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1935
Grönköpings store skald.
Ur ”INLEDANDE STUDIUM”
av
NILS HASSELSKOG
(Guldregn 1935)
Detta är rena altruismen —- alltså
känslan av generositet —, hos hr
Vestlund så starkt uppodlad att han
helt enkelt ej kan annat än ge ut
sig till det yttersta, i bunden form,
och i kraft av det pund, naturen
nedlagt i hans huvud:
Ej är jag den, som mig själv vill sätta
inunder skäppan likt vingklippt örn.
Min dikt vill flyga, vill lyfta, mätta
de prosans söner, av ömse kön.
Flyga — lyfta — mätta! Vad är
det som egentligen gör, att man av
en från hr Vestlund utflugen dikt
känner sig så lyftad, så verkligt
mätt...? Ett tvärsnitt genom
skalden till några smärre klipp torde
möjligen skänka oss en ledstång.
Hur fast visar han sig icke knuten
vid hemorten i den tårskimrande
Sångarens avsked, inför en tillämnad
resa, som sedermera kom att
inhiberas:
När morgonvind går fram i bladen
och fågeln väcks av Febii puss,
drar sångarn bort från
barndomsstaden,
då drar han bort med omnibus.
Farväl och tack för gångna data!
Ej glöms så lätt min vaggas stad,
min faders hus, min moders gata,
den södra park, de Bergska bad.
Om man i en bokhandel tillåter
sig att en smula sprätta upp
volymerna av de poeter, som sedan
sekelskiftet var ungt blivit upplagda å
disken, kan man knappast neka till
att man inför mer än en står gripen
av en tydlig inflation från hr
Vestlund.
Iamilj och Societet.
Förlovning.
Förlovning har i dagarna avkunnats mellan
hr Alfr. Vestlund, alltför känd för våra v. läsare
för att kräva en närmare presentation, och
fröken Adéle Victoria Carola Brunander, dotter
till hr postmästare Johan Louis Fabian
Brunander och hans maka i fortf. första giftet,
född fröken Engla Sophia Tulén, dotter till hr
postmästaren Axel Birger Tulén i Örebro och
hans frånskilda maka, född Karlsson. Foto, hr
hovfotograf Alr. Lundell.
3:
P. S. I pressläggningens ögonblick nås vi av
underrättelsen, det förlovningen mellan hr Alfr.
Vestlund och fröken Brunander blivit uppslagen
å grund av en minst sagt mystisk bilfärd, vilken
frkn B. företagit i sällskap med hr
reservlöjtnant Jonson, och varom detaljerat berättas å
annat ställe.
Få torde de unga flickor vara,
vilka ej någon gång med avund
lyckönskat hr Vestlunds mångåriga
sång- och fästmö, pseudoanonymen
I—a, och vilka ej när han i den
begynnande månen en förtrollskad
vårkväll anmodar henne:
Kom I—a, sitt i gräsets dagg
en intensiv minut!
Med en ljuv rysning önskat sig i
hennes kläder, kanske för att få
lyss till hans förtolkning av kyssens
väsen:
En liten purpurboll, i gamman
vi nysta, fånga, av och an ...
ett fast sigill oss binder samman,
— en spröd sylfitsjäl vid en man ...
Hand i hand med skaldens älskade
går hans moder, — gripande är att
bevittna, hur han gång efter annan
slår sin harpa för den : försilvrade
gamlas skull, i vördnad och
tacksamhet över att hon fött honom;
såsom t. ex. »Å Mors dag».
Hur varm känns min tacksamhet
icke,
var gång jag blir bjuden så här,
att, mor, när tillbaka vi blicke,
du gjort mig till den, som jag är!
Vad diktkonstens glansperioder
av tysta små mödrar berott ...!
Ack mor, lilla mor, lilla moder,
du väger långt mer än du trott.
Den ödmjuka respekten för
människovärdet hos envar, som
åtnjuter medborgerligt förtroende och
blott punktligt fullgör sina sociala
utskylder, lyser gång efter annan
fram, och måste man — t. ex. i
den högstämda hymnen inför
märkesåret 1929 — stanna i oneklig
beundran över hans förståelse f.
o.mför den psykiskt efterblivne:
Ja, fram ock du, som fått till börda
en, andligt sett, mer blygsam del,
och vet, att även du skall skörda
vad rätt du tänkt, fast det var fel.
Kors och tvärs genom hr
Vestlunds produktion löper som en blågul
tråd en patriotism, som verkar
fullständigt elektrifierande och ej
lämnar någon oberörd:
Ett enigt folk å fria fötter,
som står på höjden av nivå
och binds ihop med hjärterötter
från arbetsblus till paletå ...
395
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
