- Project Runeberg -  Gustaf V och hans tid. En bokfilm / 1928-1938 /
476

Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1937

Ur årets krönika.

Interiör av Karlstads teater.

Karlstads teater återinvigd
10 oktober.

Med »Romeo och Julia» från Kungliga

teatern.

I den trivsamma och stiliga salongen
såg man redaktör Mauritz Hellbergs
kulturgestalt, och han skall nämnas först
även därför att han var med om
invigningen av Karlstads teater 1893. På
hedersbänken på första raden sutto
landshövding Ivar Vennerström och förre
landshövdingen Abraham Unger. Där
sågs också operachefen John Forsell och
riksteaterns styrande män.

När hovkapellmästare Nils Grevillius
skakat av sig festpolonäsen av G.
Bengtsson, talade teaterstyrelsens ordförande,
f.d. landssekreterare G. Samuelsson. Efter
föreställningen gavs bankett på
Stadshotellet.

De frånskildas antal blir allt större.
Fördubblat sedan 1920.

Antalet personer, som leva i upplöst
äktenskap, visar en kraftig ökning. Vid
den senaste folkräkningen var detta antal
absolut större än vid någon föregående
folkräkning. Även i förhållande till
folkmängden föreligger stegring utom i fråga
om änkor, och i synnerhet för frånskilda
är stegringen betydande.

Centralbyrån redovisar i sin senaste
folkräkningsrapport 125000 änklingar
mot 116 283 år 1920, 239 822 änkor mot
235 770, 12157 frånskilda män mot
5 409 och 19 562 frånskilda kvinnor mot
9 686. På 1000 invånare komma 20,4
änklingar (år 1920 19,7), 39 änkor
(39,9), 2 frånskilda män (0,9) samt 3,2
frånskilda kvinnor (1,6).

476

Svensk språkforskare död.

Den I oktober av- |
led professorn i nor- i:
diska språk, Emil
Olson. Han var född
1876. Fil. dr 1904.
Medlem av
redaktionen för Svenska
akademiens ordbok
sedan 1903, inlade
han utomordentliga
förtjänster om detta verk. Utgav
avhandlingarna Östgötalagens ljudlära, en
i sitt slag enastående monografi över
pronominet Den, och editioner av Ivar
Vidförli- och Knytlingasagan (den senare
tillsammans med C. af Petersens), ägnade
djupgående studier åt landskapslagarna,
medeltidsdiktningen och den isländska
litteraturen, översatte Snorre Sturla-

Emil Olson.

sons Konungasagor, redigerade Arkiv
för nordisk filologi o. s. v. Intog en plats
i första ledet bland nordiska språkmän.

Axel Herrlin död.

Den 10 oktober
avled professor Axel
Herrlin. Han var
född 1870. Fil. dr
1892. Han
behandlade i en rad arbeten
framförallt det
undermedvetna
själslivets problem,
förhållandet mellan snille
och själssjukdom samt andra patologiska
gränsfall. Utgav 1909 sitt främsta verk,
»Minnet och dess pedagogiska problem»,
sökte senare bl. a. klarlägga klassiska
tankelinjer i Kants system. Bidrog på
ett avgörande sätt till de
experimentalpsykologiska forskningsmetodernas
införande i vårt land.

Axel Herrlin.

Bokförläggare Geber död.

Den 18 oktober
avled bokförläggare
Nils Geber, född
1878. Fil. lic. 1905.
Verksam i Hugo
Gebers förlag sedan
1906, dess ledare
sedan 1914. Vice
ordförande i Svenska

bokförläggareföreningen, ordförande i styrelsen för Svenska
bokhandelsskolan, styrelseledamot i Sven-

ska reklamförbundet.

Nils Geber.

Eskilstunas vapen.

Stadsfullmäktige i Eskilstuna ha nu
beslutat skydda sitt av riksheraldikern
nyrenoverade vapen. Färgerna äro blått,
rött och svart. Tidigare har vapnets
nedre del varit grön, men då denna anses
symbolisera Eskilstunaån har
riksheraldikern ändrat den till blått.

Staden började använda sitt vapen
först 71686, fastän man haft det
fastställt långt tidigare. I stället använde
man lustigt nog Strängnäs stads sigill.

Sveriges scoutchef död.

Den 1 november
avled av
hjärtförlamning major Ebbe
Lieberath. Han var
född 1871. Han
startade 1909 den
svenska scoutrörelsen,
ordförande i Sveriges
scoutförbund från
samma år, ledamot
av världsscoutunionens internationella
kommitté sedan 1922. Utgav ett stort
antal scout- och pojkböcker, medredaktör
av Allt för Alla från 1925, tills tidskriften
nedlades. Ledamot av kommittén för
Gymnastiska centralinstitutets
omorganisation 1910—12 och för
gymnastiktruppen vid Olympiaden i Stockholm
1912. — — »Ebbe Lieberaths namn
kommer att leva så länge scoutrörelsen
består i Sverige, och kommande släkten
skola höra talas om honom såsom en
ungdomens vän och en föregångsman.»
(Vice scoutchefen, kommendör Magnus
von Arbin.)

Major Lieberath sörjes närmast av
maka, född Munck av Fulkila, döttrarna
Hervor Hirschfeld, gift med en
Berlinläkare, och Rigmor Steinwall, samt
sonen Ebe, sjökapten och anställd vid
Johnsonlinjen.

Major
Ebbe Lieberath.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 1 15:23:14 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/legustafv/1928-38/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free