- Project Runeberg -  Gustaf V och hans tid. En bokfilm / 1938-1947 /
33

Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Glad Chevalier kom till Stockholm.
Vilt tumult vid Centralen.

Han kom precis som Maurice
Chevalier skulle komma i senapsgul överrock,
hårt åtsnörd om midjan, och med den
mjuka, bruna hatten kokett på svaj och
med världens mest avväpnande leende
välkänt från närbilder och longshots i
tio Hollywoodoperetter så visst som en.

Han hälsades också precis som
Chevalier skulle hälsas redan på perrongen av
en människomassa, som dock hade svårt
att ena sig om huruvida den skulle hurra
eller ropa:

— Välkommen Maurice!

En hög men knappast klar stämma
gick en medelväg och uttryckte spontant
och med värme kisens egen hälsning:

— Tjena Mårris!

Sedan blev det tumult. Maurice
försvann, hr Branner, som skulle hålla
välkomsttalet, försvann för att först
förenas med hr Chevalier i trappan,
mottagningskommittén försvann.

En förtjusande dam i nertzpäls stod
gråtande i trappan utan att någon tog
notis om henne, och utan att någon
anade att det var Maurices partner, den
sköna Nita Raya, som inte hade sin
tågbiljett till konduktören vid spärren. Den
hade ju Maurice.

Före alla andra kom hon emellertid ut
till den väntande bilen — det gick bra
utan biljett vid spärren. Maurice kom
långt senare. Det blev en våldsam
trängsel kring honom inne på perrongen. Den
där posterade polisen måtte bestämt ha
underskattat hans popularitet.

Chevalier i säkert förvar.

Berömda gäster.

General Evangeline Booth.

Världens gladaste general
har intagit Stockholm.

— Första gången jag kom till Sverige
var jag mycket, mycket ung, sade
general Eva Booth på torsdagskvällen den I
juli i Centralens hall, men, fortsatte hon,
jag är ännu inte så gammal, och jag hoppas
få komma till ert land många gånger än.

Den vitala Frälsningsarméchefen
anlände med kvällståget från Oslo och
möttes av en trupp officerare med kommendör
Larsson i spetsen. Man hade bestämt att
mottagandet skulle ske såvitt möjligt i
tysthet: generalens svenska soldater hade
inte mobiliserats, utan voro samlade var
och en på sin kår, och
välkomsthälsningen inskränkte sig till ett kort tal
av kommendör Larsson.

Trodde man. Men general Evas många
begeistrade vänner i Stockholm ville
annorlunda och hade kårmötena till trots
mött upp nere på Centralen, där man
viftade och gjorde honnör och hurrade
blygt när generalen kom.

— Så här gör ni alltid i Sverige, sade
hon överraskat, ni hälsar mig alltid
välkommen på ett sätt som jag inte väntat
mig, och för varje gång blir jag bara
gladare att se era leende ansikten omkring
mig. Det kommer mig att känna att vi
är gamla, kära vänner, syskon i en enda
stor familj.

1938

Garbo och Stokowski på besök
i Sverige.

Greta Garbo och Leopold Stokowski
anlände vid Y;7-tiden på
torsdagsmorgonen den 5 maj helt oväntat till Trelleborg
med färjan från Sassnitz.

I Stokowskis bil fortsatte de över Ystad
och Simrishamn norrut. På
fredagsmorgonen väntas de hem till Garbos gård
Hårby, där filmstjärnans mor och bror
ta emot dem.

Garbo ej fru Stokowski,
bestämd Hårbydementi.

Greta Garbo är inte fru Stokowski!

Det är hennes bror Sven som energiskt
understryker detta faktum, och eftersom
man vet hur ytterligt tystlåten han är i
allt som rör hans stora berömda syster
vågar man nästan anta att detta
meddelande till en svensk pressman endast är
ett eko från den mest initierade källan.

Under Greta Garbos första dag på
Hårby blev han kontakten inte bara
mellan den världsberömda filmstjärnan
och pressen, utan även mellan Leopold
Stokowski och journalisterna. Hr
Gustafsson har varit presskommissarie för sin i
dubbel mening storasyster många gånger,
men man har svårt att erinra sig att han
uppfyllt denna sin självåtagna uppgift
med så mycken smidighet som under
fredagen den 6 maj.

Varken Greta Garbo eller Leopold
Stokowski visade sig för press eller
fotografer på hela dagen, men de bådo mycket
hövligt om ursäkt genom bror Sven.

Leopold Stokowski.

33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 1 01:25:19 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/legustafv/1938-47/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free