Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1940
Italienjagarna i hamn.
Kommendörkapten Torsten Hagman.
Bomber och beslag
motigheter på vägen.
Det var én stor dag i svenska flottans
historia onsdagen den 10 juli då
marinens nyaste tillskott, de fyra jagarna
köpta från Italien »Puke», »Psilander»,
»Romulus» och »Remus», i strålande sol
och med skum om bogen stävade in
mot Götets inlopp efter en nära 3
månaders resa som i fråga om äventyrligheter
och motigheter tillförsäkrar dem en
framstående plats i hävderna.
I sällskap hade de hjälpfartyget
»Patricia» med 116 passagerare ombord,
bestående av Englandssvenskar och två
besättningar från uppbringade svenska
fartyg samt oljetankfartyget »Castor».
Den 8 juli på morgonen fällde ett
brittiskt flygplan 4 bomber mot fartygen
utanför Norges kust, dock utan att träffa.
Brittiska regeringen har uttryckt sitt
djupa beklagande över bombfällningen,
som förklaras ha berott på ett misstag.
Order hade uttryckligen givits att icke
störa fartygens hemfärd.
De tyska marinmyndigheterna ha på
olika sätt underlättat färden. Sålunda ha
de bl. a. anvisat väg genom områden som
till följd av minspärrning äro farliga att
passera.
Fältkrigsrätt om jagareskadern.
Engelskt hot från flottstyrka avgjorde
överlämnandet. J. K. förde ingen talan.
Fältkrigsrätten vid Västkustens
marindistrikt slutförde vid sammanträde på
onsdagen den 21 aug. under vice amiral
Åkermarks ordförandeskap målet
angående jagarna »Pukes», »Psilanders»,
»Romulus» och »Remus» överlämnande till
brittiska sjöstridskrafter.
148
De italienska jagarna Romulus, Remus, Puke och Psilander efter ankomsten till Sverige.
Vid sammanträdet anmälde den av
Svea hovrätt för målet särskilt
förordnade Ööverkrigsfiskalen, revisionssekre:
terare Gösta Lind, att J. K. på hans
hemställan beslutat att någon talan icke
skall föras i målet.
Engelsmännen befarade att jagarna
skulle falla i tyska händer.
På morgonen den 20 juni omkring
kl. 7 kom en högre brittisk officer, åtföljd
av en annan officer som sekreterare samt
en civilklädd person, ombord på
chefsfartyget »Puke» och meddelade Hagman
att den brittiska regeringen såg sig
nödsakad att ta jagarna i förvar, enär man
med säkerhet förutsatte att de eljest
sedermera skulle falla i tysk hand.
Utrymningen av jagarna skulle ske kl. 10 samma
dag. Jagarna skulle förbli svensk egendom
och erhålla tillbörlig vård, och i varje fall
skulle full ersättning lämnas för alla
skador och förluster som kunde uppkomma.
Hagman vägrade gå med på kraven
och förklarade sig skola uppta strid,
alternativt sänka fartygen. Därjämte
fordrade Hagman att omedelbart få sätta
sig i förbindelse med svenska regeringen,
gärna med radio- eller trådtelegram på
klart engelskt språk. Detta vägrades
Hagman, och det meddelades att han
med våld skulle hindras att använda
radio. Hagman framförde muntligen sin
allvarliga protest och begärde att få de
brittiska kraven och motiven därför i
skriftlig form. Härefter skulle Hagman
själv svara skriftligen.
Sedan engelsmännen avlägsnat sig
ankom en skrivelse från den
ifrågavarande brittiske officeren omkring kl. 9
med begäran om svar till kl. 10. I denna
förklarade officeren att han på order av
brittiska regeringen fordrade att
Hagman, hans officerare och män samt de
fyra jagarna skulle medfölja till en
engelsk hamn. I händelse av vägran hade
officeren order av regeringen att bruka
våld och, om försök skulle göras att sänka
jagarna, skulle de tas i besittning av
engelsmännen. Till stöd för kraven
åberopades närmare angiven internationell
rätt. »Patricia» och »Castor» skulle icke
beröras av åtgärden.
Rådplägning ombord.
Under tiden höll Hagman rådplägning
med cheferna på jagarna och »Patricia».
Under överläggningen visade sig tre
stora Tribaljagare i fjordmynningen och
gjorde en demonstrativ sväng utanför
den svenska ankringslinjen. Dessa jagare
voro dubbelt så stora som de båda
större av de svenska och även vida
kraftigare bestyckade. Fyra sådana jagare
disponerades av den brittiske officeren
enligt vad han meddelat Hagman.
Vid rådplägningen befanns det därför
riktigast att ingå på de engelska
villkoren, och Hagman beslöt detta under
högtidlig protest mot åtgärden i sin helhet
och särskilt mot att han hindrats sätta
sig i förbindelse med svenska regeringen.
London betalar skadegörelsen
på våra jagare.
Brittiska regeringen har godkänt de
svenska ersättningskraven för skador som
tillfogades våra fyra från Italien köpta
jagare och till fullo betalt den begärda
summan, i det närmaste 800 000 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
