Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1940
Katastrof vid Armasjärvi
Räddningsmanskap återvänder efter att ha letat efter överlevande från olycksfärjan.
Färja kantrade
med 102 militärer ombord.
Fyrtiosex man ha omkommit. —
Färjan var avsedd för 40 personer.
En fruktansvärd katastrof inträffade på
torsdagseftermiddagen den 24 okt. på sjön
Armasjärvi, sydväst om Övertorneå, då
en färja med 102 militärer och 2 civila
ombord kantrade. Trots energiska
räddningsförsök av militär från land ha 46 man
omkommit. De flesta av de omkomna
voro hemmahörande i Norrbotten.
Katastrofen ägde rum då truppen —
en avdelning från Bodens ingenjörkår —
var på hemväg från övningar till
förläggningen på östra sidan om sjön. Övningar
hade bedrivits på andra sidan. Under
överfarten använde man en på platsen befintlig
civil s. k. dragfärja. Den har tidigare gått
med oljemotor, men på senaste tiden
dragits över sjön, som på olycksstället
är omkring 800 meter bred. Vid
olyckstillfället rådde klart och lugnt väder, och
termometern visade ungefär 2 grader
under noll.
Furir varnade chefen förgäves.
Tog av kappan och räddade sig.
Färjan över sjön Armasjärvi, som var
avsedd för en last av 7 000 kg hade
insatts för 4—5 år sedan och aldrig varit
prövad med större last än omkring 4 000
kg. Färjkarl var vid olyckstillfället
18-årige Olle Blomster från Armasjärvi by,
vilken vikarierade för ordinarie
färjkarlen Myllymäki.
Enligt vad Olle Blomsters fader upp-
156
ger hade denne först motsatt sig att ta
ombord mer än 50 man, men med
hänsyn till att det rörde sig om militär ansåg
han sig tydligen inte ha rätt att vägra
att efterkomma befälhavarens önskan.
Till en början gick färjningen bra.
Ute på sjön började emellertid färjan
till synes gå allt djupare i vattnet, vilket
kan ha berott på att färjlinorna har legat
djupare och att färjan härigenom
dragits ned. Plötsligt iakttogs att durken i
färjans främre del översköljdes av
vatten, ehuru endast obetydligt. Därvid
flyttade sig de ombordvarande något bakåt,
och det var då katastrofen inträffade.
När färjans bakdel sjönk kastade sig en
del av de ombordvarande i vattnet, och
såvitt man kan bedöma är det enbart
dessa som ha omkommit. I och med
denna avlastning blev färjan mera
bärkraftig för de kvarvarande, och det är
nu konstaterat att de allra flesta av dem
som befunno sig på färjans främre del
aldrig voro djupare i vattnet än till
midjan.
Uppenbart att färjan lastats för hårt.
Om det är sant att över 100 personer
befunno sig ombord på Armasjärvifärjan,
så är det uppenbart att färjan var
alltför hårt belastad, säger ordföranden i
Torneå vägdistrikt, direktör Viktor
Styrman, vid ett samtal.
Färjan är avsedd att bära en lastbil,
och det har vid ett tillfälle förekommit
att färjskötarna tagit med två
personbilar, vilket gått lyckligt. Man får
bedöma färjans bärkraft efter denna grund,
då det naturligtvis aldrig tidigare kunnat
bli fråga om att fastställa något
maximiantal passagerare i dessa glest befolkade
bygder. Färjan har tidigare icke gått
några turer efter mörkrets inbrott och
var alltså ej försedd med några
belysningsanordningar. Någon gång har man
måst företa turer under mörker för att
fullgöra viktiga färjningar, men det har
varit ytterst sällsynt. För närvarande
drogs färjan för hand, då motorn gått
sönder. Som bilfärja var farkosten
rymligt tilltagen, men det måste ändå ha
rått en kolossal trängsel ombord med 100
passagerare.
Färjförbindelsen över Armasjärvi utgör
anslutning mellan byn Armasjärvi vid
sjöns sydöstra del samt vägen till
Ekfors, som ligger några kilometer väster om
sjön. Då olyckan inträffade var färjan
på väg från västra till östra stranden av
Armasjärvi.
Svåraste olyckan i Sverige.
Armasjärviolyckan torde ifråga om
antalet dödsoffer vara den största katastrof
som inträffat i vårt land i nyare tid.
Ingen av det gångna krigsårets svenska
fartygsförluster har var för sig krävt så
många människoliv. I storleksordning
närmast jämförlig med Armasjärvi står
Getåolyckan den I1 okt. 1918, den hittills
största järnvägskatastrofen i Sverige,
då 41 personer dödades och lika många
skadades. Vid Malmslättsolyckan den
16 juni 1912, då två tåg kolliderade,
krävdes 22 människoliv.
Sandökatastrofen den 31 augusti förra året, då det 260
meter långa träspannet för betongbron
över Ångermanälven vid Lunde rasade,
kostade 18 liv.
En till sin karaktär med
Armasjärviolyckan besläktad sjötragedi inträffade
den 12 maj 1936, då 14
flottningsarbetare drunknade i Ormsjön i södra
Lappland, när deras motorbåt kantrade och
sjönk. Tio liv krävdes, då en överfylld
permittentbåt från torpedkryssaren
»Jacob Bagge» den 29 april förra året
vattenfylldes och sjönk vid Vållö i skärgården
mellan Mönsterås och Påskallavik. Då
räddades endast fyra av de
ombordvarande. De drunknades lik återfunnos
först efter hand, de sista dock ej förrän i
slutet av juni samma år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
