Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1941
IR
13
fi
-
Pressnämndens första sammanträde: sittande fr. v. chefredaktörerna Axel R. Olson, Gävle,
dr Ivar Andersson, Stockholm, Sten Dehlgren, Stockholm, Harry Hjörne, Göteborg och
Hj. Berlin, Malmö; stående fr.v. chefredaktör Allan Vougt, Malmö, direktör Gustaf
Reuterswärd, Stockholm, sekreterare S. Rynell, Stockholm, och redaktör Nils Andersson, Stockholm.
Censurlagen fick inte
3/4 majoritet.
»Censur och beslag
enligt samma princip».
Stark olust mot regeringsförslaget
även bland dess anhängare.
Andra kammaren hann redan vid sitt
förmiddagsplenum på onsdagen den
18 juni med att anta den vilande
grundlagsändringen om censur och
indragningsmakt «med 140 röster mot 58.
Därefter vidtog debatten om
tillämpningslagen, som upptog även större
delen av kammarens kvällsplenum och
slutade med seger för utskottsförslaget
med ungefär samma röstövervikt. Man
lade märke till att övervikten inte var
så stor som den tre fjärdedels majoritet
vilken tarvas i båda kamrarna om
regeringen vill ha riksdagen med på att
sätta bestämmelserna i kraft.
Första kammaren hade tryckfriheten
sist på föredragningslistan och började
behandlingen först efter middagspausen.
Den pågick ännu sent i natt, och det
blev snart nog tydligt att den var
huvuddrabbningen. De flesta talarna yrkade
på återremiss till utskottet av
grundlagsändringen, men när det klockan halv 2
på torsdagsmorgonen den 19 juni kom
till votering, visade det sig att det var
de som tigit som avgjorde frågan. Med
74 röster mot 45 avslogs ett yrkande
186
»Regeringen får ej fullmakt
att falla undan.»
Statsministern försäkrade att när
regeringen, trots sitt intresse för att bevara
folkets fri- och rättigheter, ändå önskar
att lagen antas, så beror det på att när
"regeringen framlade förslaget, så hade
den övertänkt det.
Att en del riksdagsmän ändrat mening
sedan i fjol ändrar inte regeringens
ståndpunkt, lika litet som det ändrat
regeringens uppfattning att befogenheterna
äro avsedda för utomordentliga fall och
inte skola anlitas annars.
Hr Hansson påminde om att
censurlagen kan sättas i kraft endast under
riksdagens medverkan och vände sig
mot argumentet att denna
beredskapslagstiftning skulle göra det svårare för
regeringen att avvisa påtryckningar
utifrån. Är det inte en ganska förnedrande
synpunkt att regeringen skall skylla
ifrån sig, frågade statsministern. Pressen
är en del av samhällslivet, och
statsmakterna ha ansvaret även för den,
men regeringen har också ansvar för
skyddet av våra fri- och rättigheter, och
därför betyder ett positivt beslut nu
inte att regeringen får fullmakt att falla
undan för obefogade anspråk utifrån.
om återremiss, och med 79 röster mot
39 antogs sedan grundlagsändringen.
De 39 rösterna avgåvos för avslag.
Olustig censurlag.
Hr Westman inför ogärna
allmän censur.
Sedan grundlagsändringen godkänts
vidtog genast debatten om den särskilda
censurlagen med justitieminister
Westman som inledare. Demokratin är en
generös sambhällsform, sade han, men
det är att driva generositeten för långt
när man yrkar på att en generell censur
inte under några förhållanden skall
kunna införas annat än i fråga om
militära uppgifter. Individuell censur
förutsättes som möjlig i propositionen, och
det hade alltid varit hans avsikt att i
möjligaste mån söka undvika införandet
av allmän censur. Regeringen har under
den allvarliga tid som gått visat att den
icke ansett läget sådant att anledning
funnits att införa censur. Vad oron för
framtiden beträffar kan det påpekas
att censurlagen endast antas på ett år
och kan upphävas med enkel majoritet.
Att i en tid som kräver tillitsfull
samverkan utså ogrundad misstro mot
regering och riksdag, vilket han ansåg hade
skett i detta sammanhang, betecknade
justitieministern som defaitistisk
handling. Framtidsmålet är att låta de
förbehåll som nu föreslås försvinna så fort
det är möjligt.
Pressnämnden har tillsatts.
Regeringen har i konselj fredagen den
12 september beslutat tillsätta en
pressnämnd. Till pressnämndens ordförande
har utsetts chefredaktören
kommendörkapten Sten Dehlgren.
Övriga ledamöter i nämnden äro:
chefredaktören dr Ivar Andersson,
Stockholm, med chefredaktör Ragnar Ekman,
Stockholm, som suppleant, chefredaktör
Axel R. Olson, Gävle, med chefredaktör
John Börjesson, Norrköping, som
suppleant, chefredaktör Hj. Berlin, Malmö,
med redaktör O. Sjunneson, Stockholm,
som suppleant, chefredaktör Allan Vougt,
Malmö, med redaktör Bernhard Greitz,
Stockholm, som suppleant, chefredaktör
Harry Hjörne, Göteborg, med
chefredaktör Manne Ståhl, Karlstad, som
suppleant, direktör Gustaf Reuterswärd,
Stockholm, med redaktör K. Ew. Beckman,
Stockholm, som suppleant samt redaktör
Nils Andersson, Stockholm, med redaktör
Georg R. Tjus, Stockholm som suppleant.
Till pressnämndens sekreterare har
utsetts biträdande avdelningschefen i
statens informationsstyrelse S. Rynell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
