Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1943
Världsberömda svenskar.
Häradshövding Marcus Wallenberg.
Marcus Wallenberg död.
Den 22 juli avled i Stockholm
häradshövling Marcus Wallenberg efter ett
långvarigt lidande. Han var född 1864.
Med honom bortgick vårt lands utan
gensägelse främste auktoritet på det
finansiella och bankekonomiska området.
Som en av banbrytarna för vår
industriella expansion var också hans namn
outplånligt förknippat med Sveriges
ekonomiska historia under den senaste
mansåldern.
Enligt fadern A. O. Wallenbergs
’grundsats, att den som en gång skall befalla,
först måste lära sig lyda, genomgick även
sonen Marcus sjökrigsskolan, vilket är
tradition inom släkten. Underlöjtnant
vid flottan 1882, studerade han juridik i
Uppsala, där han tog jur. kand.-examen
1888 och efter tingstjänstgöring
utnämndes till vice häradshövding 1890.
Denna mångsidiga utbildning i förening
med vidsträckta utländska resor gjorde
honom i särskild grad skickad för sin
kommande livsgärning. År 1890 inträdde
han som ombudsman i faderns skapelse,
Stockholms Enskilda Bank, för vilken
hans äldre halvbroder Knut då var ledare.
Redan år 1892 blev Marcus
Wallenberg vice verkställande direktör och 1911
bankens chef. Efter hand överlämnade
han bankens ledning åt sina söner och
fungerade sedan 1920 som vice
ordförande samt från 1938 som ordförande i
bankens styrelse.
260
Professor emeritus Gerard De Geer.
Gerard De Geer avliden.
Den svenska geologiska och
geokronologiska vetenskapens nestor, professor
emeritus Gerard De Geer, avled den 23
juli. Han var född 1858.
Professor De Geer var en stridbar
man, som utan att förtröttas ännu i
sin ålders höst ständigt kämpade för att
hävda riktigheten av sina idéer — inte
så mycket i ord som genom insamlande
av nya fakta och forskningsrön från alla
delar av jorden och vitt skilda
vetenskapliga områden. Hans främsta
storverk var »den svenska tidskalan»,
grundad på en ny metod för exakt mätning
av leravlagringarnas årsvarv, som från
en ringa början i stockholmstrakten
småningom utvidgades till planetariskt
omfång. De Geers metod tillämpades vid
talrika expeditioner, dels av honom själv
och hans maka, dels av hans många
medarbetare, lärjungar och efterföljare,
på talrika platser på alla fem
kontinenterna såväl norr som söder om
ekvatorn, varvid samma av klimatet beroende
variationer i den varviga lerans
avlagringar återfunnits på de mest avlägsna
delar av jordklotet.
Det var likheten mellan lervarven och
trädens årsringar som hos De Geer födde
den fruktbara tanken, att variationerna
i bägge fallen bero på växlingar i
klimatet med årlig period och återspegla en
av solstrålningen eller andra kosmiska
faktorer avhängig planetarisk rytm.
Överdirektör Carl Edvard Johansson.
C. E. Johansson död.
En av den svenska industriens
märkesmän, överdirektör Carl Edvard
Johansson, populärt känd som
»Mått-Johanssom», avled den 30 september i
Eskilstuna. Han var född 1864.
C. E. Johansson föddes vid Frötuna
bruk vid Fellingsbro i Västmanland,
där fadern var hemmansägare och
nämdeman. I början av 8o-talet vistades han
ett par år i USA och utbildade sig där
till mekanisk verkstadsarbetare.
Återkommen till fosterlandet anställdes han
1888 vid Carl Gustafs stads
gevärsfaktori i Eskilstuna, och fick där senare
ledningen för tillverkningen av
specialmaskiner, verktyg och kontrollmått.
Den enkle och anspråkslöse
rustmästaren visade snart ett enastående
mästerskap i konsten att anställa exakta
mätningar. Redan 1896 byggde Johansson sin
första precisionsmåttsats, och tio år
senare var uppfinningen fullt klar. År
1907 utsändes de första måttsatserna
enligt det nya systemet i
världsmarknaden och väckte där ett oerhört
uppseende. Systemet har framförallt fått
betydelse vid toleransmätningar för
masstillverkning av standardiserade,
utbytbara maskindelar. Henry Ford, den
förste som i större skala införde
Johanssons måttsatser i sina fabriker, har
intygat att massframställningen av bilar
först möjliggjordes genom den svenske
uppfinnarens geniala metoder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
