Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1944
Hansa till botten
re art
Den förolyckade ångaren Hansa av Visby, tillhörig Gotlandsbolaget.
Gotlandsångaren Hansa
torpederad av okänt fartyg.
84 personer i djupet — förstämning i hela landet.
2 räddade efter svåra strapatser och efter insats av trafikflyget.
En av de hemskaste katastrofer som drabbat svensk sjöfart på
Östersjön, inträffade den 24 november, då Gotlandsbolagets
passagerarångare »Hansa» sjönk efter explosion tidigt på
morgonen under resa från Nynäshamn till Visby. Av de
ombordvarande räddades blott två, kapten A. Mohlin och »Hansas»
tredje styrman A. Thuresson, som i sista ögonblicket lyckats
komma över bord. De omkomnas antal är 84 personer. Av dem
som följde fartyget i djupet, tillhörde 22 dess befäl och
besättning, medan 27 voro civila passagerare från Gottland och
fastlandet samt 35 på Gotland förlagda militärer. Befälhavare på
»Hansa» var kapten Martin Klintberg från Visby.
Katastrofplatsen upptäcktes från luften.
Då Hansa inte kom in till Visby i ordinarie tid, anmodades
marinen att sända ut fartyg att söka efter Hansa. Dessa spaningar
igångsattes omedelbart och så kom en rapport från ABA:s
ordinarie trafikplan mellan Stockholm och Visby att man upptäckt
vrakspillror c:a 80 km. söder om Landsort. Ögonblickligen
dirigerades alla tillgängliga fartyg dit, samtidigt som man begärde
hjälp av sjöflygplan. Trafikplanet låg kvar över den plats, där
livbåten iakttagits och cirklade för att vägleda
undsättningsfartygen, som hela tiden fick positionsupplysningar av planets
telegrafist. ’
336
ln
Kaptenen på flygplanet berättar:
— Vädret var uruselt och för det mesta var vi tvungna att
flyga på lägre höjd än hundra meter. Det var inte stora avsnitt
av havsytan man kunde se under sådana förhållanden. Det var
därför till stor del tur när jag efter en stund fick ögonen på en
liten oval flotte, som syntes som en prick nere på vattnet,
berättar flygkaptenen i ABA, Torsten Boltenstern. Över en del av
flotten låg en svensk flagga utbredd, och ombord fanns två män.
När de fick se oss började de vifta med en röd och vit signalflagga.
En av männen låg på rygg och vinkade: När de märkte att v
observerat dem lugnade de sig men följde oss ivrigt med ögonen.
Vi kretsade över dem med vår DC—3:a i ungefär 10 min. och
styrde därefter ut för att söka efter ytterligare överlevande.
— Snart observerade vi flottans fartyg, som var på väg till
platsen. De hade styrt ut från Fårösunds-hållet och kom med
berömvärd snabbhet med högsta fart till olycksplatsen. Från
»Örnen» sköt vi röda signalskott över platsen där flotten låg och
gjorde dykningar mot den för att markera dess läge för
räddningsfartygen. Radiotelegrafisten, Sigurd Rosén, gav också
radiouppgifter till dem om vilken kurs de skulle hålla. Dessa
radiorapporter sändes till Visbystationen, som sedan
vidarebefordrade dem : till fartygen. Redan någon minut efter det vi sänt
rapporterna kunde vi från flygplanet se hur fartygen ändrade
kurs i enlighet med våra direktiv. Det var ett ypperligt samarbete.
De överlevande berättar om sin räddning.
Visbybåten »Hansa» blev med största sannolikhet torpederad
av ett främmande örlogsfartyg, förmodligen en u-båt, detta är
den sltåtsats som sjömilitära experter drar efter att ha studerat
den uppseendeväckande redogörelse som de båda räddade,
kapten Arne Mohlin och »Hansas» styrman Arne Thuresson, lämnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
