Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Lifvad af vårvindens milda och ljufva
flägtar, du uppslår ditt öga så glad,
och tittar nyfiket ut ur din hufva
på solen, som kysser båd’ blomma och blad.
Barn, ack barn! så sen dock här
rosenknoppen så röd och kär!
Se blott, hur vänligt han tittar på, eder!
Se, hur han blickar så tacksamt omkring.
Himlen ock, skådar så klarblå hitneder.
Nu saknar vår rosenknopp ingenting.
b.
Rosen en gång blef af regnet nedslagen;
lutad och sorgsen i dalen hon stod.
Men då kom solen och lifvade bladen
och hon sig höjde med fröjdefull mod.
Tänk du på rosen, mitt barn! när du gråter.
Den milde Gud Fader dig gläder igen.
Han, som låt regnet slå ned, Han ock låter
solskin uppväcka till lifvet sin vän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
