- Project Runeberg -  Selma Lagerlöf. En bokfilm /
11

(1923) Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MALMSKILLNADSGATAN.

ä

Och så en höst, när hon redan var tjugutvå år

gammal, for hon upp till Stockholm för att börja /

utbilda sig till lärarinna.

Den unga flickan var snart inne i arbetet. Hon
författade inte mer, utan gick upp i läxor och
lektioner. Det såg snarast ut, som skulle sagan
alldeles förlora henne. |

Då tilldrog sig något märkvärdigt. Denna samma
höst, efter att hon hade lefvat ett par månader bland

gråa gator och husmurar, kom hon en förmiddag |

gående uppåt Malmskillnadsgatan med en packe
böcker under armen. Nyss förut hade hon öfvervarit
en lektion i litteraturhistoria. Den måtte ha handlat
om Bellman eller Runeberg, för hon gick och tänkte
på dessa två och på de gestalter, som rörde sig i deras
diktning. Hon sade till sig själf, att Runebergs
godmodiga krigsbussar och Bellmans sorglösa
dryckesbröder var det yppersta material, som en diktare
kunde ha att röra sig med. Och då på en gång
uppstod denna tanke inom henne: »Den värld, som du
har lefvat i nere i Värmland, är inte mindre
egendomlig än Fredmans eller Fänrik Ståls. Kan du
bara lära dig att behandla det, nog har du lika
bra stoff att bearbeta som dessa båda.»

På detta sätt gick det till, att hon första gången
fick syn på sagan. Och i samma ögonblick hon
såg den, började marken gunga under henne. Hela
långa Malmskillnadsgatan från Hamngatsbacken
ända upp till brandstationen häfde sig mot himlen
och sjönk ner igen, häfde sig och sjönk. Hon måste
stå stilla en god stund, tills gatan hade kommit till
ro, och hon såg förvånad på de förbigående, som
gick så lugna och inte märkte hvilket under som
hade skett.

I denna stund beslöt den unga flickan, att hon
skulle skrifva sagan om Värmlandskavaljererna, och
hon öfvergaf aldrig någonsin tanken på den. Men
många och långa år dröjde det, innan beslutet
kom till utförande.

För det första hade hon nu kommit in på en
ny lefnadsbana, och det fattades henne tid att
utföra ett stort litterärt arbete. För det andra
misslyckades hon alldeles med sina första försök att
skrifva sagan.

Selma Lagerlöf: »En saga om en saga».

SVEA

Ett förslag.

Stockholms stad borde på ett af husen där sätta
upp en koppartafla med inskrift om tilldragelsen
för att åtminstone äga något förtroligare minne af
Gösta Berlings och Jerusalems författarinna. Mig
veterligt har hon aldrig skrifvit en enda rad om
Stockholm och säkert gjort rätt däri. Men den lilla
seminaristens märkvärdiga promenad på
Malmskillnadsgatan, som eljest äfven för en ortodox
stockholmare icke kan räknas till de särskildt poetiska
eller inspirerande gatorna, borde hugfästas.

OSCAR LEVERTIN.

1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 1 16:46:22 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lelagerlof/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free