Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Selma Lagerlöf X med kamrater vid Landskrona läroverk för flickor.
Vi hade en liten klubb, fem kamrater. Vi
samlades i ett gammalt musikerhem hos vår sånglärarinna
Nanna Hallberg-Norlind. Vi sjöngo duetter, Nanna
Hallberg spelade och Selma Lagerlöf läste högt. Så
voro vi för sista gången samlade och drucko té nere i
trädgården i ett litet lusthus, med lampan tänd på bordet.
Med ens sade Selma Lagerlöf: >Nu skall jag läsa
något för er!> Och så gick hon hem och hämtade de
fem kapitlen ur Gösta Berling, som hon en tid förut
skickat in till Iduns pristäfling. Hon läste dem för oss
i den stilla sommarnatten, Jag glömmer det aldrig.
Ännu kan Jag höra orden om >min bleke vän,
Döden» som på ett särskilt sätt grep mig.
När jag kom hem, sade Jag åt min mor: »I kväll
har Selma läst för oss något underbart, olikt allt
annat. Hon har skickat det till en pristäflan. Antingen
blir det mycket nedg jordt eller också mycket berömt ?.
För mig, som var van vid 8o-talets romanlitteratur,
voro dessa kapitel något alldeles nytt. Att Gösta
Berlings saga skulle bli en världsberömd bok anade
man väl knappast i den stunden.
Dagmar Lauritzen.
Den Schuwertska
gården i Landskrona, där klubben samlades.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
